Ledarkommentar
Närmar vi oss målsnöret i Natoprocessen?
Den svenska processen mot medlemskap i Nato är nog 2000-talets märkligaste diplomatiska följetong. Turkiets parlament tycks nu när som helst stå inför ett slutligt godkännande av Sveriges ansökan, och då återstår bara ett grönt ljus från Ungern samt president Erdogans underskrift.
Den här processen har dock varit orimligt utdragen och ger ett tämligen dåligt intryck av en tänkt militär allians, så stark att man kan förväntas skicka det egna landets soldater att dö för att försvara varandras länder.
Att framför allt Turkiet har fått förhala, bedriva ocker och finna ständiga ursäkter att dra ut på givna löften är ett dåligt betyg till hela försvarsalliansen – inte minst dess starkaste länk, USA.
Sveriges regering kan fortfarande endast stå med mössan i hand och invänta grönt ljus in i Natogemenskapen. Det kan på ett sätt vara en lärdom för vårt land som så ofta velat läxa upp andra länder. Men när vi en dag kommer igenom denna knepiga flaskhals bör Sverige visa mognad och storsinthet och bli den vuxne i Natorummet.