Ledare
Historiskt beslut öppnar för nytänkande – såvida ord får leda till handling
Ordet historiskt var det vanligaste i kommentarerna till FN:s klimatmöte COP28 i Dubai. Äntligen, efter flera decenniers diskussion, enades världen om att alla fossila bränslen, inte bara kol, måste fasas ut.
Det är en viktig vändpunkt i klimatarbetet. Målet är att världen ska nå noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Att en sådan överenskommelse kunde formuleras på ett klimatmöte i ett av den arabiska halvöns många oljeproducerande länder ger beslutet en särskild symbolisk laddning.
Samtidigt ger andra röster uttryck för besvikelse och menar att det som sägs är för sent, för lite och för vagt. Det finns gott om kryphål för nationer som vill fortsätta att producera och använda kol, gas och olja så länge som möjligt. Konkret har kritiken gällt det som står om utvinning av naturgas under en övergångsperiod.
Ändå finns det anledning att ta rösterna som talar om trendbrott på allvar.
Övergången till en fossilfri värld, där energin vi behöver inte längre kommer från kol, olja och gas utan från sol, vind, vatten och kärnkraft blir inte verklighet bara genom individers, organisationers eller ens enskilda länders nyorientering. Det är en fråga där det behövs globala spelregler och en gemensam inriktning.
Överstatlighet, oavsett om det handlar om EU eller FN, är förknippat med stora faror. Makten flyttas långt bort från medborgarna, den läggs i för få händer och det saknas konsekvent möjligheter till reellt ansvarsutkrävande. Därför bör överstatlighet undvikas i de allra flesta frågor.
Samtidigt finns det områden – och miljö och klimat hör definitivt dit – där vi står inför problem som vi som mänsklighet måste lösa tillsammans och där världens länder måste kunna enas om strukturförändringar och en gemensam färdplan.
I bästa fall kan COP28 innebära början på ett perspektivskifte. I stället för att försöka utvinna så mycket fossila bränslen som möjligt, under så lång tid som möjligt, skulle en annan inriktning kunna växa sig allt starkare. Om eran för fossilbränslen nu går mot sitt slut och den enorma företagsvärld som byggts upp runt kol, olja och gas med säkerhet kommer att förtvina, så kommer det att leda till en intensiv kamp om att bygga upp nya företag och utveckla ny teknik för den fossilfria framtiden.
I bästa fall kan COP28 innebära början på ett perspektivskifte.
Signalen till forskare, företag och investerare är nu starkare och tydligare än någon gång tidigare: Framtidsbranscherna måste sökas någon annanstans än i kol, olja och gas.
Ett exempel på detta är den radikala omorientering som redan har skett inom bilindustrin, där övergången till fossilfritt blivit en överlevnadsfråga och där biltillverkarna tävlar om att ta täten i utvecklingen av ny teknik.
Det står med andra ord väldigt mycket på spel när det gäller vilka företag och vilka länder som kommer att vara förlorare respektive vinnare de kommande decennierna. Här gäller det, både på global och nationell nivå, att inte bara ta fram regelverk som gradvis stryper fossilindustrin, utan ännu mer ge incitament för teknikutveckling och företagande som kan bygga den nya fossilfria energiproduktionen.
Precis som skrivmaskinsindustrin gick under när persondatorerna gjorde entré står fossilindustrin nu inför sitt nederlag. Men precis som behovet av att skriva inte minskade genom Facits nedläggning så minskar inte heller behovet av energi i världen genom att vi slutar med fossila bränslen.
Där finns utvecklingspotentialen – och där finns också framtidens vinnare – åtminstone om COP28 inte bara stannar vid ord utan leder till praktisk handling.