Allt fler unga drabbas av oro och ångest

”Ångest upplever jag typ varje dag, och då är det social ångest, av att umgås med andra. Och då får jag negativa tankar om hur folk uppfattar mig, att jag ska bli missförstådd, eller att jag ska göra bort mig.”

Orden kommer från en 19-årig tjej som kallas Nadja och är en del av en intervjustudie som gjorts av Folkhälsomyndigheten. En annan ung person i undersökningen beskriver ångest som ”en damm som bara brister” – och ytterligare en ung person beskriver den som något som ”bara kommer”.

”Ångest för mig kan vara att jag inte kan sova, att jag har svårt att fokusera eller att jag bara mår allmänt [dåligt] – det känns som om man går på äggskal ungefär”, beskriver denna 18-åring.

De tre ungdomarna är långt ifrån ensamma – cirka sju av tio tjejer i åldern 16–29 år uppgav 2022, i den nationella folkhälsoenkäten, att de hade lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest; och bland killarna var siffran 46 procent. Det kan jämföras med siffror från 2006 då ”endast” 50 procent av tjejerna och drygt 30 procent av killarna uppgav detta.

Tittar man på unga personer som upplever nedstämdhet har siffran ökat ännu mer. År 1985 uppgav cirka 3 procent av flickor i åldern 11–15 år att de var nedstämda ”ungefär varje dag” – 32 år senare hade siffran ökat till cirka 13 procent. Bland pojkarna i samma ålder ökade siffran från cirka 1 procent till runt 4 procent.

Även känslan av nervositet, svårigheter att sova och stress har ökat bland unga, enligt undersökningar, men när det gäller de två sistnämnda är kurvorna inte lika branta.

Att allt fler barn och unga tycks må psykiskt dåligt märks hur som helst hos vården. Antalet unga personer som söker vård för ångest har ökat dramatiskt sedan 2011 – framför allt hos tjejer i åldern 15–29 år – och antalet unga personer som söker vård för depression har också ökat, även om kurvan inte är lika brant.

Tittar man på läkemedelsutskrivning kan man se att 11 procent av tjejerna i åldern 15–29 år hämtade ut antidepressivt läkemedel minst en gång år 2021, medan siffran för killarna i samma åldersgrupp var knappt 5 procent. Det kan jämföras med drygt 5 procent av tjejerna och knappt 3 procent av killarna år 2006.

Samtidigt som den psykiska ohälsan tycks öka på många plan visar undersökningar att andelen barn och unga som ”ofta är på bra humör”, är ”nöjda med sig själva” och upplever ”hög tillfredsställelse med livet” varken har minskat eller ökat nämnvärt under 2000-talet.

Vissa experter menar att det inte är säkert att unga mår så mycket sämre som kurvorna visar – en del av ökningen kan bero på minskad stigmatisering av psykisk ohälsa och att fler därmed vågar söka vård för den. De påpekar också att det finns en risk att psykisk ohälsa har definierats för brett i vissa undersökningar.

– [Men] det är otvetydigt så att självrapporterade psykiska besvär ökar. Det har varit stora ökningar på 1990-talet samt under de senast tio åren, säger Christina Dalman, överläkare och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Svenska Dagbladet.

Vid en jämförelse med andra europeiska länder kan man dessutom se att Sverige sticker ut – andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige är nu bland de högsta i Europa, uppger myndigheten ”Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd”.

Även vid en jämförelse med endast de nordiska länderna ser det dystert ut.

”Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige”, skriver Folkhälsomyndigheten i en rapport om ungas psykiska ohälsa.