Kultur­kanon ska bli verklighet – svenska folket får föreslå verk

Målet är att den ska vara klar före nästa val, berättar kultur­minister Parisa Liljestrand (M) under en pressträff.

– Jag tror att debatten blir lika viktig som produkten, säger hon.

Regeringen framhåller att principen om ”en dubbel armlängds avstånd” ska gälla i arbetet.

Lars Trädgårdh, professor i historia, får i uppdrag att leda en kommitté som ska bestämma vilka kulturområden som ska vara med.

– Sverige är på många sätt extremt. Vi har på många sätt förnekat existensen av en svensk kultur. Mycket av det har varit positivt men det har också skapat något av en blind fläck, säger Lars Trädgårdh under regeringens pressträff.

Trädgårdh vill bredda kulturbegreppet till att innefatta sådant som ingenjörskonst, uppfinningar och kreativitet.

– Inom kommittén kommer jag att plädera för en breddad förståelse för kulturbegreppet, säger han.

Kommittén ska också utse experter inom respektive område som i sin tur ska avgöra vilka verk som ska ingå. Även allmänheten ska få lämna in förslag – i en urvalsprocess som enligt regeringen ska vara ”öppen och inkluderande”. Det blir dock upp till kommittén att slå fast vilka kriterier som ska gälla, likaså vad som är ”svenskt”.

– För oss har det varit viktigt att det här inte är ett politiskt ideologiskt projekt, säger Liljestrand och framhåller att även S efterlyser ”gemensamma referensramar”, även om partiet motsätter sig en kanon.

– I grunden tror jag att vi är eniga om att sådana behövs för att minska polariseringen. Kulturen har i uppgift att utmana oss som samhälle och trycka på ömma knappar, men den har också en enorm möjlighet att ena, det ser vi inte minst i Ukraina.

Kanon är ”ett begrepp som är inpyrt med makt och makt­utövning”, skrev Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm i Dagens Nyheter för ett år sedan. En kanon är något annat än en lista med förslag, vidhöll han. 

– Jag tänker mig att en kanon kan möjliggöra för människor som inte haft samma förutsättningar att ta sig an det som skapat det gemensamma, säger Liljestrand. 

– Syftet med kanon handlar om att kunna visa på lager av förändring som lett fram till det Sverige vi har i dag.

Någon beräkning av hur mycket en svensk kulturkanon kommer att kosta finns inte. Än så länge har regeringen endast utsett huvudkommitténs ordförande, Lars Trädgårdh. Vilka övriga ledamöter det blir är ännu inte klart. 

Senast den 31 augusti 2025 ska kommittén redovisa en kulturkanon för kulturdepartementet.