Tro och liv
Stärkt koppling mellan att vara amerikan och troende
Den 8 november är det dags för presidentval i USA. Kopplingen mellan tro och politik i amerikansk kultur är måhända inte formell, men har varit levande och lever alltjämt i bakgrunden. I en serie artiklar tecknar professor Kjell O. Lejon en bild av hur relationen mellan tro och politik har sett ut under olika presidenters ledarskap. Nu har turen kommit till Eisenhower och Kennedy. En del av artiklarna i denna serie har tidigare publicerats 2011.
Presidenterna och tron (del 2/7) Dwight Eisenhower (1890–1968), namngiven efter den vitt berömde predikanten Dwight L. Moody, föddes i Texas men växte upp i Kansas. Föräldrarna, som under Dwights första år var mennoniter, kom från mitten av 1890-talet att ansluta sig till ”russellianerna”, som senare kom att kallas Jehovas vittnen. Det var i denna tro som främst modern Ida därefter fostrade sina barn, trots att Dwights farfader var mennonitpastor. Församlingsmöten hölls i familjens hus och Ida, som ofta läste sin bibel, kom bland annat att memorera hela 1 365 bibelverser. Fadern blev efterhand alltmer skeptisk till ”russellianerna” och Dwight kom även han, tillsammans med sina syskon, att ta avstånd från Jehovas vittnen. Detta blev till exempel tydligt när han påbörjade sin militärutbildning vid West Point. Övertygelsen att en tro på Gud är grundläggande för en människa bar han dock med sig. Klassiskt är hans utsago, som general, att det ”inte finns några ateister i skyttegravarna”. Efter kriget blev Eisenhower bland annat president för Columbia University och därefter ledare för Nato. Han övertalades att ställa upp för republikanerna i presidentvalet 1952. Sitt installationstal inledde han med en bön. En vecka efter presidentinstallationen, den 1 februari 1953, döptes och konfirmerades han i presbyteriansk tradition.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
HELG
159,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP