Tro och liv
Birgitta var kvinnan med en röst in i Europas maktcentrum
År 1370 gav påven Urban V Birgitta tillstånd att starta ett nunne- och munkkloster i Vadstena, som skulle följa Augustinus regel. (Skulptur från 1392 föreställande Heliga Birgitta i Klosterkyrkan i Vadstena.)
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inom familjen fanns en stark kristen tro och redan som ung menade Birgitta sig få uppenbarelser från Herren. Hon protesterade skarpt mot missförhållanden i omgivningen och hade ett budskap till aktörer på såväl den nationella som internationella arenan, inklusive kung och påve, skriver Kjell O Lejon.
I vår svenska medeltidshistoria framträder den heliga Birgitta på ett särskilt sätt. Hon föddes förmodligen på gården Finsta i Skederiks socken i Uppland, kanske vid nyårsskiftet 1302–03. Hennes far, Birger Persson, var en högättad riddare, riksråd och lagman i Uppland och en av landets mäktigaste och rikaste personer. Tillsammans med sin kusin, domprosten Andreas And i Uppsala, författade han Upplandslagen, som kodifierades 1296.
ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL
2 månader för 10 kr!
KÖP
Världen idag
DIGITAL
129,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
HELG
159,-
kr/månad
KÖP
Världen idag
PAPPER
189,-
kr/månad
KÖP