Reportage
Professor vill rätta till historieskrivningen om korstågen
Som gästprofessor i USA började Linköpingsprofessorn Kjell O Lejon intressera sig för den kristna trons betydelse för USA:s presidenter, men också för moderna villfarelser om korstågen. I höstas utkom hans bok om Tempelherreorden, som beskriver hur korstågen främst var ett försvarskrig mot muslimsk expansion i Europa.
Publicerad
Senast uppdaterad
Kjell O Lejon är utbildad reservofficer
inom försvaret med kaptens grad och har tidigare varit pastor såväl vid Hallandsbrigaden som på flottans långresefartyg HMS Carlskrona i början av
1990-talet. I och med det har professorn i
religionsvetenskap funderat en del över hur man som kristen kan ställa sig till
bruk av vapen eller våld.
Han kom fram till att detta kan vara ett nödvändigt ont. En kristen kan, menar han, verka som både polis och militär och bruka våld för upprätthållandet av ett gott samhälle.
Frågan fick ny aktualitet när Kjell som gästprofessor i USA höll en kurs om religion och film.
– I samband med kursen tittade vi på Ridley Scotts film Kingdom of Heaven, som var väldigt populär då och sågs av många. I en intervju om filmen sade Ridley Scott att den byggde på historiska fakta. Men när jag började titta på detta såg jag att det inte alls stämde i alla delar, berättar Kjell.
– En av de grymmaste och mest hycklande figurerna i filmen som skildrades som tempelherre var en historisk person som aldrig var med i Tempelherreorden. Jag upptäckte sedan att även den moderna normalsynen på korstågen var oerhört skev.
Kjell menar att man i den västerländska traditionen har skuldbelagt sig själva för korstågen och även anammat tanken att det är de kristna i väst som är orsaken till dagens konflikter mellan islam och kristendomen.
– Denna syn har också frodats i nationalistiska och islamistiska kretsar inom islam. Det som inte nämns är att det första korståget hade en förhistoria av 450 år som innefattade hårdföra militära muslimska erövringar av områden som sedan länge bebotts av kristna, konstaterar han.
Kjell beskriver hur dessa områden erövrades av muslimerna under 630-talet, land efter land efter land: Syrien, Egypten, nuvarande Israel, hela Nordafrika, stora delar av övärlden i Medelhavet och upp i Spanien. De kristna eller judar som inte konverterade till islam drabbades av en särskild skyddsskatt, social press och förödmjukelse.
– När de muslimska trupperna stod utanför Konstantinopel i slutet av 1000-talet såg kejsaren inte något annat alternativ än att vädja till de kristna i väst. De skildringar som vid denna tid skickades från öst till väst låter som de beskrivningar vi har läst om hur IS hanterade civila, konstaterar Kjell.
Det som pågick var grymheter närmast bortom det tänkbara, fortsätter han, och tycker att det är olyckligt att denna förhistoria oftast förtigs.
– Inte heller de fortsatta [muslimska] försöken att inta delar av Europa långt efter det sista korståget, med bland annat belägringarna av Wien, tillägger Kjell.
– Ett modernt kollektivt skuldbeläggande av det kristna väst för korstågen är ur historisk synvinkel starkt missvisande. Den första skildringen av dessa i muslimsk kontext kom för övrigt först 1899. Korstågen var fram tills dess inte något problem inom islam – islam hade ju vunnit. Men i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet plockades de upp i helt ny kontext, då fransoser och britter fick ett engagemang i Mellanöstern.
Kjell menar att författare som Jan Guillou står i en tradition av att bland annat skönmåla den muslimske krigsherren Saladin, den muslimske ledare som besegrade korsfararna, vilket ledde till att Jerusalem föll.
– Jag har önskat skriva en mer verklighetstrogen historik över korstågen, om orsaken till dem och vilka konsekvenser de ledde till, förklarar Kjell
– En annan anledning till [min bok] är att det i början av 2000-talet kom fram nya historiska dokument som frikände Tempelherreorden, trots att de i historieskrivningen ofta har skuldbelagts på ett missvisande sätt och på grund av att den förbjöds.
– Klart är nu att den förbjöds på grund av politiska och ekonomiska skäl när Frankrikes kung Fredrik den sköne hade en skral kassa på grund av sitt krig med England och därför lade beslag på ordens tillgångar, massarresterade medlemmar i Tempelherreorden och även brände ledare på bål. Även här behöver historieskrivningen revideras, menar Kjell.
Jag har önskat skriva en mer verklighetstrogen historik över korstågen, om orsaken till dem och vilka konsekvenser de ledde till.
Ett helt annat ämne som Kjell tagit sig an är den kristna trons viktiga roll för USA:s presidenter. Under sina mångåriga vistelser i USA har han noterat hur presidenterna i modern tid har haft ständiga hänvisningar till den kristna trons viktiga roll i det amerikanska samhället, som en viktig del av identitetsbygget.
Kjell har därför även skrivit böcker om amerikanska presidenter, och senare i höst utkommer en uppföljare till hans bok Från Truman till Trump.
– Även på detta område finns det i Sverige en okunskap om den betydelse som den kristna tron har haft för många amerikanska presidenter. I Sverige handlar nyhetsförmedlingen ofta om kritik, det är sällan som medier tar upp positiva händelser i USA. Det kristna arvet ses inte som något som kan stärka demokratin och skapa värde, utan tolkas ofta utifrån en sekulär agenda, säger Kjell.
Fotnot: Läs gärna även en nyligen publicerad intervju med Kjell O Lejon rörande hans bok om Sveriges kristna arv.
