”Hej främling” säger hej till medmänniskor

Föreningen ”Hej främling” bildades för tio år sedan som en följd av att grundaren Emma Arnesson tröttnat på att läsa tidnings­insändare från folk som irriterade sig på att nyanlända människor plingade alldeles innan hållplatsen, vilket ledde till att bussen hastigt bromsade in.

Emma stängde igen tidningen och åkte till asylförläggningen Grytan, ett par mil utanför Östersund, för att möta de där nyanlända.

– Där på förläggningen placerade man människor som kommit direkt från krig. När där var som mest folk hade varje person rätt till tre kvadratmeter yta, berättar ”Hej främlings” verksamhets­chef, Emma Jangö.

Emma Arnesson frågade de nyanlända om de hade tänkt på någon aktivitet de skulle vilja göra. ”Åka skidor ser kul ut”, svarade någon.

– Så hon startade en skidskola dit folk kom i shorts och flipflops. Men det går det ju inte att åka skidor med, så nästa gång tog hon även med utrustning. Den där skidskolan blev början till någonting som fortfarande finns kvar.

Emma Jangö, som i dag bor i Malmö, började jobba för ”Hej främling” 2018, efter att tre år tidigare börjat engagera sig ideellt.

– Jag tänkte att vi inte kan tro att det är människor med blanka blad som kommer hit. De bär på rikedomar i form av kunskaper, tankar, idéer, kreativitet, matkultur, sånger. Jag tänkte att mitt liv nog blir rikare om jag vågar möta en främling och säga hej.

Sara Ahmed kom till Sverige 2015 och hamnade så småningom i Jämtland. Där hörde hon talas om att ”Hej främling” arrangerade roliga aktiviteter. Hon bjöds in och hakade på.

– Först var jag deltagare, sedan volontär. Efter fem år, när jag fått mitt uppehållstillstånd, flyttade jag till Stockholm. Jag är jättetacksam över att vara en del av det här, säger Sara.

I dag leder Sara, i sin roll som koordinator, ”Hej främlings” verksamhet i Sveriges huvudstad, där det för närvarande pågår ett tiotal olika aktiviteter. Arbetskafé och språkkafé är ett par exempel.

Emma poängterar att ”Hej främling” jobbar på samma sätt i dag som grundaren en gång gjorde vid starten av skidskolan.

– Vi frågar människor vad de vill göra. Vi måste hela tiden lyssna på deltagarna, vi är inte där för vår skull utan för deras.

Sara inflikar att några personer i Stockholm nyligen berättat att de vill lära sig simma.

– Då säger vi: ”Bra! Var bor du och var ligger närmaste simhall?” Och så gör vi den aktiviteten, förklarar Emma.

Sara och Emma framhåller att de ideellt arbetande människorna som tar initiativ till aktiviteter är grunden i verksamheten. Just nu är cirka 150 initiativtagare aktiva på ett 50-tal platser i landet.

– En initiativtagare är en volontär som vill bidra genom att ta initiativ till en aktivitet. Vi koordinatorer ger dem stöd, planerar och stöttar med det administrativa, förklarar Sara.

Initiativtagaren kan vara en privatperson, men också en förening eller ett företag. I Stockholm bidrar en boxningsförening med boxningsträning för tjejer.

– Ett annat exempel kan vara ett företag som har Friskis och svettis och vid ett tillfälle varje vecka bjuder in personer att komma utan att behöva betala medlemsavgift, säger Emma.

En skillnad mellan ”Hej främling” och många andra föreningar är att man inte registrerar deltagarna i syfte att erhålla aktivitetsstöd. Emma och Sara betonar att detta upplägg är en del i strategin att erbjuda låga trösklar.

– Det handlar om att skapa sammanhang dit människor känner sig välkomna. Ingen behöver betala medlemsavgift och man behöver inte ta med sig några grejer eller ha förkunskaper, förklarar Emma.

Oftast behöver man inte heller föranmäla sitt deltagande.

– Det kräver självförtroende hos oss i att vi vet att vi tror att vi löser det, oavsett hur många som kommer, säger Emma.

Sara betonar det betydelsefulla i att aktivt stödja människor i utanförskap att själva våga komma på aktiviteter. För några kan det vara en jätteutmaning att säga hej till någon man inte känner sedan tidigare.

– Vi finns på sociala medier. Vi går också ut till platser som skolor, affärer och migrationsverket för att säga hej till folk, berättar hon.

Många uttrycker sin tacksamhet och berättar om hur mycket ”Hej främlings” aktiviteter betyder för dem.

– En utlandsfödd kvinna skrev jättefint till mig om sin glädje och tacksamhet över att ha lärt sig cykla. Nu vill hon även lära sig simma. Då känner jag själv att jag bidragit med något, jag är så glad att jag får vara en del av den här verksamheten och kanske få vara en förebild, säger Sara.

I dag pratas det mycket om den utbredda ensamheten i samhället. ”Hej främlings” vision är att erbjuda människor möjlighet att känna tillhörighet till ett sammanhang. Till en början inriktades arbetet i stor mån mot asylsökande, men i dag vänder man sig till alla som lever i någon form av utanförskap. 

Emma förklarar hur verksamheten ger ringar på vattnet:

– Ju fler människor som känner att man hör till någonstans, desto bättre tror jag vårt samhälle mår. Jag tänker att ensamheten har många ansikten. Att få känna tillit till en människa kan leda till att man känner högre tilltro även till andra delar av samhället.

Åldersindelning förekommer sällan vid aktiviteter som ”Hej främling” arrangerar, berättar Emma. Hon betonar möjligheten till gemenskap över generationsgränser och andra mer eller mindre osynliga gränser.

– Kom med den som står dig närmast eller med din gode man. Eller kom själv. Det är skrämmande många som säger att de inte har någon närstående.

Vilka stora utmaningar har ni i att bedriva er verksamhet?

– Vår huvudutmaning är ekonomin, då vi inte har byggt upp vår verksamhet enligt mallarna i det svenska samhället, med registrering och bidrag. Det är kärva tider, samtidigt som vi aldrig tidigare haft så många deltagare som nu. Det är ett sorgligt tecken på att många inte har en tillhörighet, svarar Emma.

I en tid då många pratar om alla problem som finns väljer ”Hej främling” att fokusera på möjligheter. En strategi i arbetet är att bygga på det som redan är starkt.

– Många aktörer vill samarbeta med oss utifrån vårt huvud­budskap, som är att jobba tillsammans. Vi har samarbeten med kyrkor, idrottsföreningar, företag och privata aktörer. Kyrkor har ofta en lokal, vi har inga lokaler, säger Emma.

Inom många kristna församlingar finns det människor med engagemang för dem som är nyanlända. Har ni några tips till kyrkor som vill bidra, men inte vet hur man kan komma igång?

– Säg hej, sträck ut din energi och dela med dig av din trygghet. Känn en nyfikenhet i mötet med människor. Det är så lätt att gömma sig.

Emma betonar betydelsen av att ”ta tillbaka ordet främling”.

– Från att förknippas med främlingsfientlighet till förväntning om att främlingen kan vara en människa som jag tycker om, bara jag vågar säga hej och växla några ord. Det lockade mig till att börja bidra, säger hon.