Debatt

Vi säger nej till ny lag om könsbyte

Kristdemokraterna motsätter sig tanken att kön är något som alla människor fritt ska kunna välja och byta, samt till att sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte.

Att Moderaterna och Liberalerna med stöd av Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna ser ut att kunna driva igenom förslaget att förenkla möjligheten att byta registrerat kön och att sänka ålders­gränsen för att byta kön är oroväckande, menar debattörerna.

Publicerad Senast uppdaterad

Detta är en opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det är lätt att känna stor ödmjukhet inför den svåra situation som personer som lider av könsdysfori befinner sig i. Att inte känna sig hemma i sin könsidentitet medför ofta en stor psykisk påfrestning, och att dessa personer ska få stöd är en självklarhet.

När Moderaterna och Liberalerna nu går vidare med ett förslag om att personer så unga som 16 år snabbt och enkelt ska kunna ändra sitt registrerade kön, utan att det föreligger någon diagnos om köns­dysfori, då finns det däremot anledning att dra i hand­bromsen.

Den könsregistrering som görs vid födseln är inte något som vårdpersonal godtyckligt tilldelar. Tvärtom så konstaterar vården den könstillhörighet som objektivt redan existerar. Att påstå att kön är något relativt eller subjektivt är fel i sak, och i förläng­ningen riskerar en lagstiftning som öppnar för juridiskt könsbyte utan krav på underliggande diagnos, att allvarligt förvärra situationen för många barn och unga som lider av könsdysfori i tonåren.

Kristdemokraterna motsätter sig tanken att kön är något som alla människor fritt ska kunna välja och byta, trots att man inte har diagnostiserats med könsdysfori. Vi säger också nej till att sänka åldersgränsen för juridiskt könsbyte.

Vi vet att psykisk ohälsa, såsom ångest­diagnoser och autism, är vanligare bland personer som lider av könsdysfori. Det är ett skäl till att inte enbart vård­kontakt utan också diagnos om köns­dysfori bör kvarstå som krav för att en person ska kunna genomgå ett juridiskt könsbyte.

Antalet unga, framför allt flickor, med upplevd könsdysfori, har ökat lavinartat på senare år och biverkningar av medicinsk behandling som sätts in mot detta är bukfetma, diabetes, blodtryck, stroke, hjärtinfarkt och inte minst benskörhet. Så sent som i december 2022, tvärvände Socialstyrelsen och ändrade sina rekommendationer till att påbjuda försiktighet med ”köns­bekräftande” behandling till barn och ungdomar med könsdysfori.

Nu hörs varningar från överläkare och specialistläkare inom psykiatrin när det gäller Moderaternas och Liberalernas förslag om en ny könstillhörighetslag. De betonar risken att ett juridiskt könsbyte kan innebära ett första bekräftande steg som senare leder till medicinska åtgärder och irreversibla ingrepp, något som individen i fråga senare kan ångra som vuxen.

Faktum är att det hörs allt fler röster för att stoppa förslaget som nu ligger på riksdagens bord. Sveriges kvinno­organisationer argumenterar bland annat utifrån att diskriminerings- och jämställdhets­arbetet kommer att motverkas. Även Agnes Wold och tidigare ministern Annika Strandhäll protesterar emot att vem som helst, efter en förenklad bedömning, ska kunna byta juridiskt kön, trots att det inte föreligger någon diagnos om könsdysfori.

Frågan om könsdysfori är komplex. Den kräver ödmjukhet, eftertänksamhet och respekt. Upplevelsen av att vara född i fel kropp är verklig och leder till stort lidande. Det handlar om unga människor som behöver stöd och hjälp, men det är också av omsorg och respekt för de berörda som vi behöver vi ta ansvar och låta försiktighets­principen råda i frågan.

Frågan om könsdysfori är komplex. Den kräver ödmjukhet, eftertänksamhet och respekt.

Att Moderaterna och Liberalerna, med stöd av Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna, ser ut att kunna driva igenom förslaget att förenkla möjligheten att byta registrerat kön och att sänka åldersgränsen för at byta kön är oroväckande. Det innebär att man helt släpper på bromsen som finns idag och i stället trycker på.

Sverige bör inte ha en lagstiftning som innebär att köns­tillhörighet reduceras till något godtyckligt, som öppnar för missbruk av möjligheten att byta juridiskt kön eller som innebär att könsdysforin förstärks hos barn och unga som annars hade vuxit ifrån diagnosen efter puberteten. Det enda rimliga är att riksdagspartierna tar sitt förnuft till fånga och avslår Moderaternas och Liberalernas förslag till ny könstillhörighetslag.

Christian Carlsson (KD), riksdags­ledamot, Stockholm, ordförande för socialutskottet

Dan Hovskär (KD), riksdagsledamot, Västra Götaland, suppleant i social­utskottet

Mathias Bengtsson (KD), riksdags­ledamot, Dalarna, Ledamot i utbildnings­utskottet

Powered by Labrador CMS