Siewert Öholm: Höjda över all misstanke

Kan det vara så att den växande gruppen journalistkommentatatorer, särskilt de i våra etermedier, är en alldeles speciell sort. Ja, ni vet Knutsson, och Silberstein, Ramberg och de andra. Är de månne en särskild sorts människor som är kliniskt rena från alla personliga reaktioner och känslor. Är de rent av människor som sett ljuset och de skarpa konturerna, där vi andra bara ser dimma och skuggor. Är de en särskild sort som bara har kallt blod i omloppet och som vare sig tar åt sig eller tar till sig av annat än beskrivande eller möjligen ställföreträdande känslor. Skräddarens, taxichaufförens, sjukvårdsbiträdets eller studentens, ni vet…. Men aldrig några egna. Minsta skymt av rubbade anti- eller sympatier är bara otänkbart hos den här sortens folk. Fördomar? Skulle dom? Nej, det ordet är helt enkelt inte ens värt att andas om. De är ju per definition ”höjda över varje misstanke”. De kommenterar, de är opartiska och sakliga… eller?