Omvärld – svik inte Ukraina i nödens stund

Vintern har kommit – inte bara till Sverige, utan även till Ukraina. Snart två år in i Rysslands invasion är krigssituationen mycket svår. Vladimir Putin är i färd med att ställa om hela Rysslands ekonomi till krigsläge, och har beslutat att kasta in ytterligare 170 000 soldater till fronten. 

Krig är ett fruktansvärt inslag i den mänskliga tillvaron. Tiotusentals unga män som kunnat göra något värdefullt av sina liv dör till ingen nytta i kulsprutornas och granaternas eld. Och just därför behöver omvärlden hålla fast vid sitt stöd till Ukraina.

Det moraliska ansvaret för detta ohyggliga krig ligger på Ryssland. Det är också den sidan som visar den lägsta moralen i pågående krigsspel. De ryska kostnaderna i både ekonomi och stupade soldater är enorma. Men Putins törst efter militär seger väger tyngre än omsorgen om den egna befolkningen och alla de soldater som blöder till döds längs skyttegravarna.

Krig slutar sällan genom ett kraftfullt anfallsgenombrott och total militär seger, utan oftare genom att orken tar slut hos den ena sidan och tvingar fram en förhandlingslösning. Det pågående Ukraina­kriget med dess långa, mestadels låsta frontlinje liknar på flera sätt det första världskriget. Det kriget avslutades med att Tysklands resurser slutligen tröt och västmakterna kunde vinna på ren utmattning. 

Mycket talar för att samma sak blir fallet i Ukraina. Även om Putin är beredd att offra enorma mängder av soldater och dyr krigsmateriel för att vinna ytterligare några hektar mark, kan inte ens Ryssland härda ut i ett sådant här krig hur länge som helst.

Samma sak gäller förstås också Ukraina, som av demokratiska och mänskliga skäl måste ta mer hänsyn till den egna befolkningens umbäranden och behov. Utan uthålligt stöd från väst kommer Ukraina till slut att behöva ge upp det territorium som Ryssland har tagit med våld. Detta vore en enorm moralisk förlust – inte bara för de heroiskt kämpande ukrainarna, utan också för väst, om Putin och hans hejdukar skulle se att brott lönar sig.

Vita Huset meddelade i förrgår att pengarna till Ukraina snart är slut, och bad kongressen om mer resurser till Ukraina, och till Israel. En del av utspelet kan förstås beskrivas som partitaktiskt spel, där konfliktnivån byggs upp inför nästa års val. 

Men förslaget rymmer också en viktig etisk faktor. Både Israel och Ukraina har anfallits av en blodtörstig fiende som önskar förtära hela sitt motståndarland. Det är moraliskt rätt att på olika sätt stå upp för den angripna parten. De kämpar inte bara för sig själva, utan för hela det demokratiska västerlandet.