Opinion

Kristen flyktingpolitik – godhjärtad men tvetydig

Flyktingar på väg från norra Grekland till Makedonien på måndagen.
Publicerad Senast uppdaterad

H C Andersens saga, Kejsarens nya kläder, är nog västerlandets mest kända allegori eller metafor. På ett brutalt sätt har den, nu i snart 180 år, lyckats avslöja vår egen blindhet och rädsla för det vi ser, men inte vågar se. Våra känslor och svenska solidaritetsvilja för människor i stora behov – inte minst i den flyktingsituation vi har bevittnat – styr oss lätt in i en slags hjälpsamhetens hybris, där realism och planering får komma i efterhand. Det leder till att vi blir sittande med en bitter insikt om att resurserna ändå inte fanns, och att problemen var helt andra än de vi trodde. De som flydde till trygghet, men har avvisats till tältläger i snön eller uttjänta bygdegårdar i norrländska glesbygder, känner säkert också att ”kejsaren är naken”. En lång och hopplös väntan på asylbeslut, jobb och bostad eller utvisning är närmast en psykisk tortyr.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS