Klokt att lyssna på varningar i tid

Det är 90 sekunder kvar till domedagen vid mänsklighetens midnatt. Detta om vi ska tro den omtalade domedagsklockans varning som symboliserar jordens undergång. För fyra år sedan krympte forskarna tiden från två minuter i midnatt till 100 sekunder, men i fjol tickade domedagen ytterligare tio sekunder närmare katastrofen. 

Aldrig tidigare i domedagsklockans 75-åriga historia har klockan varit så nära midnatt.

Orsaken till denna ökade risk är, enligt forskarnas årliga bedömning, Rysslands hot om att använda kärnvapen i samband med kriget i Ukraina, hotet om biologisk krigföring från terror­organisationer samt faran med den tekniska utvecklingen inom AI. Till detta kommer nu kriget i Israel.

Även om många känt ett visst obehag av denna symboliska domedagsklocka har nog de flesta länge kunnat skjuta bort detta teoretiska hot. Men när landets överbefälhavare nyligen gick ut och uppmanade svenskarna att förbereda sig för krig kom oron överraskande nära. Detta förstärktes av att både försvarsministern och ministern för civilt försvar underströk varningen.

Det finns grundläggande två sätt att reagera på detta. Kultur- och ledarskribenten Göran Greider får symbolisera dem som ifrågasätter motivet bakom varningarna. Kanske längtar ÖB efter krig, sammanfattar innehållet i hans artikel på DN Kultur (8/1).

På sociala medier överflödar liknande kommentarer om att man inte vill bli oroad, att vi ska prata om fred i stället för krig, och så vidare. Naiviteten triumferar. ”Sluta visa bilder på cancer och låt mig röka i fred”, lyder logiken.

Ett annat sätt att hantera varningar från dem som har till uppgift att bedöma läget – och faktiskt ge tydliga signaler – är att ta varningarna på allvar. Inte med panik, men på allvar.

Världen närmar sig en katastrof och Sverige kommer inte undan. Det beror helt enkelt på att den tekniska utvecklingen går framåt med rasande fart. Potenta vapen utvecklas och fler (skurk)stater, och kanske även extremistgrupper, får tillgång till kärnvapen och/eller biologiska vapen. Klockan tickar.

Vi måste ta varningar på allvar, på både individuell och nationell nivå. Sverige borde, i möjligaste mån, värna sitt oberoende från utländska ekonomiska och militära krafter. Att hålla handen borta från andras getingbon är en god strategi. Vidare borde varje hushåll i Sverige se över sitt förråd av förnödenheter och ha en plan för om värme, el och vatten sås ut för en tid. Det är bättre att förekomma än att förekommas. 

Medan dåren nonchalerar varningstecknen ser den vise om sitt hus innan stormen börjar.