Internationella församlingar spelar viktig roll i evangeliseringen av Sverige

Det finns cirka 300 frikyrkoförsamlingar som firar gudstjänst på ett annat språk än svenska och/eller har en moderkyrka i ett annat land. Ibland har de kallats ”migrantförsamlingar”. Det är inte ett särskilt bra ord för vad det handlar om.

Med ”migrant” kan menas både en person som flyttar inom ett land och en person som flyttar över en nationsgräns. Det finns också en folkrättslig definition av ”migrant”, vilken är kopplad till flykting­status. Att kalla en lokal kristen församling för ”migrantförsamling” fungerar således inte särskilt bra. 

Ibland talas det om ”etniska” församlingar, vilket ofta fungerar ännu sämre. För det stora flertalet av dem är språk, kultur och spiritualitet viktigare än etnicitet. 

Den bästa termen är enligt min mening ”internationella församlingar”, eftersom de har en nationsöverskridande karaktär. ”Internationella församlingar” fungerar också i relation till de församlingar som grundats av missionssyfte i Sverige. Och dessa blir allt fler. De har vanligen en moderkyrka i ett annat land men har målet att nå även infödda svenskar. 

Av de cirka 300 internationella församlingarna i landet har omkring 270 (eller 90 procent) någon form av anknytning till pingstkarismatisk kristendom. Av dessa finns cirka 25 procent i svenska trossamfund. 

Både Pingst FFS och Trosrörelsen har en ökande tillströmning av sådana församlingar i sina nätverk och möten. Dessa församlingar, tillsammans med enskilda medlemmar och gudstjänst­gemenskaper i svenskspråkiga församlingar, bidrar till den pingst­karismatiska tillväxten i Sverige i dag. 

När Pingströrelsens årsbok 2023 nu utkommit är det intressant att konstatera att antalet av dessa församlingar växt något under 2023. Två nya internationella församlingar välkomnades i Pingst FFS under året, nämligen Internationella romska evangeliska missionen och Ukrainska pingstförsamlingen, båda i Stockholm. Båda har således en europeisk bakgrund. 

Kanske kommer vi att få se fler församlingar av detta slag bli medlemmar i Pingst FFS framöver, bland annat med tanke på att det finns ett ökande antal romska och rumänska pingst­församlingar i landet. 

Av de medlemsantal som årsboken redovisar för internationella församlingar 2022 framgår att några upplevde en kraftig tillväxt under 2022: Evangelical church of all nations (Sollentuna) växte från 16 medlemmar till 160, Epic church (Stock­holm) från 127 medlemmar till 167, RCCG church on the rock (Gävle) från 25 till 80, Stockholm community church från 7 till 40, och Vision för världens evangelisering (Hägersten) från 131 till 153. 

Det här är församlingar med flera olika språk och olika kulturella bakgrunder och upptagningsområden, men har alla haft en påtaglig tillväxt. 

Internationella församlingar med olika kulturella bakgrunder har en viktig roll att spela i evangeliseringen av Sverige. Den svenska befolkningen i storstadsområdena är kulturellt och etniskt oerhört diversifierad. Det är också uppenbart att pingstkarismatisk kristendom är attraktiv för många, oavsett nationalitet och kultur. 

Här erbjuder de internationella församlingarna en stor potential. De erbjuder naturligtvis också en stor potential ifråga om bön och sociala insatser. Strävan efter att slå broar och skapa fler kontaktytor mellan dem och de svenska frikyrkoförsamlingarna måste därför intensifieras och uppvärderas. 

Här finns en dold möjlighet för svenska frikyrkosamfund att förnyas och hitta nya möjligheter att nå ut med evangeliet i det annorlunda Sverige vi befinner oss i i dag.