Därför attraherar Trumps linje kristna väljare

När denna ledartext publiceras pågår det amerikanska presidentvalet för fullt. Det är ett oerhört viktigt val och när världens mest inflytelserika ämbete står på spel påverkas vi alla, mer eller mindre, av vem som blir USA:s nästa president.

Alla prognoser har pekat mot ett jämnt resultat och enorma summor har investerats i marknadsföring för de båda kandidaterna. Valcirkusen har fyllt alla medier de senaste månaderna med prognoser, spektakulära uttalanden och reportage från kampanjmöten med mängder av kändisar och affärsmän som tagit ställning.

I Sverige vet vi naturligtvis vem som är den bästa kandidaten. De flesta undersökningar pekar mot en förkrossande övervikt för den charmiga Kamala Harris och knappt tio procent gillar den buttre Trump.

Tidningen Dagen publicerade en undersökning (18/10) där 500 pastorer från sju samfund fick rösta på någon av de två president­kandidaterna. Av de 240 som svarade fick Harris 76 procent mot Trumps 13 och 11 procent valde blankt.

Medan svenska pastorer alltså tycks välja den abortliberala Kamala Harris gäller det inte de amerikanska evangelikala pastorerna. Där visar siffrorna att cirka 65 procent läger sin röst på Republikanerna och Trump.

Även om pastorerna från Pingst FFS var mer positiva till Trump med 21 procent i Dagens undersökning är skillnaden jämfört med motsvarande amerikanska pastorer häpnads­väckande stor. 

Oavsett valresultatet, som nog lär dröja några dagar innan vi säkert vet, tål det att fundera på varför Sveriges kristna ledare så kraftigt avviker från sina kollegor i USA.

Vi måste komma ihåg att de evangelikala kristna samfunden i USA är stora sammanhang. Sydstads­baptisterna enbart har 40 000 församlingar med cirka 14 miljoner medlemmar. 

Och många av de pingst­karismatiska församlingarna är megakyrkor med fler medlemmar i en enda församling än flera av de svenska samfunden. 

De flesta av dessa evangelikala kristna är djupt konservativa med en stark bibeltrohet och tydliga politiska åsikter.

Det innebär att den kandidat som bäst värnar de ofödda barnens människovärde, som tydligast försvarar religions­friheten och yttrande­friheten och som mest kraftfullt lovar att agera mot brottslighet och illegal invandring får de flesta evangelikala rösterna.

I alla dessa frågor vinner Trump. Inte tack vare, utan trots, sina märkliga beteenden. 

I Sverige skakar vi kristna på huvudet åt våra okunniga amerikanska trossyskon som inte tycks fatta det vi fattar. Vi är inte så många, men vi vet ju bäst. 

Personligen vill jag inte stämma in i hatkören mot Trump. Jag är väl medveten om den delvis rätta kritiken mot både beteende och ordval angående honom, men till syvende och sist är det handling som gäller.

Trumps linje i frågan om de ofödda barnens människovärde ligger så mycket närmre den bibliska synen än Kamala Harris skrämmande inställning. Detsamma gäller frågor rörande synen på könsidentitet och äktenskap med mera där Trump står för mer klassiskt konservativa värden.

Vidare är Trumps värnande om religions- och yttrande­friheten så mycket tryggare än Harris mer okända agenda. Vad vet vi egentligen om Kamala Harris? Att oprövad erhålla mandatet av världens mäktigaste ämbete är inte utan oro.

I den internationella hetluften med drakar som Kinas president Xi Jinping, Rysslands president Putin och farliga spelare som Nordkoreas Kim Jong-Un är Donald Trump inte en dununge.

Trump är en kraftfull ledare som inger respekt hos både vänner och fiender. Hans agerande vid förra mandatperioden med de så kallade Abrahams-avtalen var imponerande. Att våga flytta ambassaden till Jerusalem visade på mod.

Valet pågår för fullt. Om några dagar vet vi svaret.