Vegankost kan påverka det psykiska måendet negativt

Nyligen berättade influencern Rachel Bråthén, som har 1,9 miljoner följare på Instagram, att hon efter många år som vegetarian/vegan har börjat äta kött.  

– Den viktigaste orsaken var nog att jag började må dåligt, säger hon till SVT. 

– Jag kände att jag inte fick i mig det jag behövde. 

Hon berättar vidare att hon kände skam och obehag när hon skulle äta sitt första ägg, men att hon på väldigt kort tid ”kände en enorm skillnad i kroppen”. 

Bristfällig kost påverkar inte bara kroppen rent fysiskt, utan kan även orsaka psykisk ohälsa. Världen idag har talat med tre personer som på olika sätt har intresserat sig för kopplingen mellan kost och psykisk ohälsa.

En av dem är Ann Fernholm, doktor i molekylär bioteknik och vetenskapsjournalist med ett särskilt fokus på kostens betydelse för hälsan. Hon har skrivit boken Fejkmaten, som belyser riskerna med konsumtion av ultraprocessad och näringsfattig och gör gällande att sådan mat ökar risken för psykisk ohälsa.

Fernholm menar att vården behöver ta problemet med näringsbrist på större allvar och exempelvis oftare undersöka om unga tjejer som mår dåligt lider av järnbrist, inte minst ifall att de till stor del äter järnfattig vegankost. 

– Det första symtomet att man har brist på ett näringsämne brukar vara att man mår psykiskt dåligt och då tycker jag att man inom sjukvården borde vara bättre på att mäta vad vi har för näringsämnen i vår kropp, säger hon. 

Vad gäller järnbrist förklarar Fernholm att hjärnan är det första organet som blir lidande. Detta eftersom blodbildningen prioriteras när kroppens lager av järn börjar sina, samtidigt som järn också behövs för att bilda hormoner som dopamin och serotonin, som är viktiga för att må bra. 

– För att veta om hjärnan har brist på järn måste man mäta järndepåerna i kroppen. Det görs för sällan, säger Ann Fernholm.

En annan person som har intresserat sig för sambandet mellan kost och psykisk sjukdom är psykiatern och forskaren Mats Humble, verksam vid Örebro universitet.

Han beskriver det som utmanande att få fram tillförlitliga data inom forskningsfältet i fråga, men konstaterar samtidigt att det är mycket som talar för att en kost som är bra för kroppen i övrigt också är bra för hjärnan.

Framför allt rekommenderar han så kallad medelhavskost med mycket grönsaker och fisk och att man håller igen på de snabba kolhydraterna.

– Det är mycket som talar för att det minskar risken både för depressioner och demensutveckling på äldre dagar, säger Humble.

En annan koppling mellan kost och psykisk sjukdom är att sjukdomen kan leda till en försämrad kost, vilket i sin tur både kan försämra hälsan ytterligare och vara ett hinder för tillfrisknande eller förbättring när det gäller den psykiska ohälsan.

– Personer som har svårigheter på olika sätt kan äta så extremt dåligt att man knappt tror det är sant, säger dietisten Christine Tengblad som sedan flera år tillbaka arbetar inom psykiatrin i Borås. 

Hon menar att det behövs fler dietister inom psykiatrin och bättre kunskap inom övrig vård. 

– Jag skulle vilja slå ett slag för att de här personerna verkligen behöver professionell hjälp, mycket tålamod och extra stöd, och det tycker jag inte jag ser riktigt, säger hon.