Religionsfrihet
Rapport: Stor ökning av hatbrott mot kristna i Europa
Antalet hatbrott mot kristna i Europa, och särskilt antalet mordbränder, ökade betydligt under 2022 jämfört med året dessförinnan enligt människorättsorganisationen OIDAC Europes statistik. Totalt dokumenterade de 748 ”antikristna” hatbrott i 30 europeiska länder, vilket var drygt 40 procent fler än 2021.
OIDAC Europe är en förkortning för engelskans ”Observatoriet för intolerans och diskriminering mot kristna i Europa”. Enligt organisationens rapport för 2022/2023, som nu publicerats, ökade de antikristna hatbrotten med drygt 40 procent mellan 2021 och 2022.
När Världen idag får ett samtal med den Wienbaserade organisationens vd, Anja Hoffmann, berättar hon att OIDAC Europe grundades för lite drygt ett decennium sedan och att de fokuserar på att dokumentera fall av hatbrott och diskriminering mot kristna i Europa.
Dokumentationen utför de framför allt genom nyhetsforskning och intervjuer med människor i de värst drabbade länderna, och därtill finns möjligheten för personer att rapportera fall direkt till dem (se faktaruta).
När det gäller hatbrotten mot kristna konstaterar Hoffmann att de sett en stadig ökning under det senaste decenniet, vilket hon menar tyder på en oroande trend i Europa. Och när det gäller 2022 såg de dessutom en särskilt stor ökning av antalet mordbrandsattacker jämfört med året innan, från 60 till 105 fall.
– Jag tänker att mordbrandsattacker verkligen är ett uttryck för ett mycket tydligt hat, till att vilja förstöra kristna gudstjänstlokaler. Och det är en mycket stark signal till gemenskapen, det är väldigt skrämmande, säger hon.
Mordbrandsattacker är ett uttryck för ett mycket tydligt hat.
Anja Hoffman
Det vanligaste bland hatbrotten är annars vandalisering, med drygt femhundra fall 2022, följt av drygt tvåhundra fall av stöld. När det gäller fysiska attacker mot människor handlar det om ett 40-tal, varav tre mord.
Vad gäller vilka som ligger bakom hatbrotten berättar Hoffmann att det i majoriteten av fallen är svårt att säga. I de fall där de kan konstatera att gärningspersonerna bekänner sig till någon särskild grupp är dock den största sådana vad hon kallar för vänsterextremister, följt av satanister och islamistiska extremistgrupper.
Ett annat hot mot kristnas religionsfrihet som rapporten lyfter är lagstiftning mot så kallad ”hatpropaganda”, som till exempel gör att kristna riskerar att förlora jobbet eller bli stämda när de ger uttryck för sina religiösa övertygelser trots att de inte uppmuntrat till vare sig våld eller hat.
– Det är en ganska tydlig trend med växande återverkningar mot kristna, säger Hoffmann.
För att stävja den negativa utvecklingen när det gäller hatbrott och diskriminering mot kristna i Europa menar Hoffmann att de kristna behöver bli mer öppna med både sin tro och sina övertygelser när det gäller moral, för att på så sätt bryta ”tystnadsspiralen”.
– Som kristna är vi kallade att betala det priset. Om vi inte säger något, utan vänjer oss, kommer det sluta med att vi blir helt tystade, säger hon.