Plusarkiv: Kultur:

Vi känner alla till orden om att "det från kejsar Augustus utgick ett påbud om att hela världen skulle skattskrivas." Men hur såg den värld ut dit Jesus föddes? Och vem var den Augustus som krattat manegen för historiens viktigaste entré?

Många av oss känner igen dessa ord, inledningen till julevangeliet, åtminstone enligt 1917 års översättning. "Vid den tiden" talar om att Gud handlar i tiden och i historien. Hela Gamla testamentet talar om hur Gud på olika sätt, och vid olika tider, griper in i det judiska folkets historia.
Nu, "vid den tiden" skulle Gamla testamentets profetior gå i uppfyllelse: "Ett barn varder oss fött..."
"När tiden var fullbordad sände Gud sin Son" står det i Galaterbrevet 4:4 enligt Folkbibelns översättning. Bibel 2000 säger "När tiden var inne..." vilket är en sämre variant. Grundtextens grekiska ord pléroma betyder inte bara "inne", utan det har att göra med fullkomlighet, fulltalighet, uppfylldhet. Paulus vill alltså i Galaterbrevet 4:4 visa på att när det var den fullkomliga, absolut bästa tiden så sände Gud sin Son.
"Det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud..." (Luk 2:1, 1917 års övers). Lukas ger den historiska situationen för Jesu födelse. Det skedde när Augustus var kejsare.

Augustus kejsartid räknas från år 27 f Kr till år 14 e Kr. Israel var alltså ockuperat av Romarriket – och ändå var detta den absolut bästa tiden för Gud att sända sin Son till jorden!
Hur såg då scenen ut när Jesus föddes? Hur var den historiska och politiska situationen just då? Vad var det som gjorde att just den tiden var idealisk ur Guds synvinkel? Låt oss se på en del saker som visar på Guds suveränitet och perfekta rådslut.
Först vill jag peka på språket. Sedan det hellenistiska rikets tid några hundra år tidigare, var grekiskan det språk som förenade länderna i östra Medelhavsområdet. Apostlarna, och deras efterföljare, kunde alltså gå till stad efter stad, land efter land, och göra sig förstådda, både när de predikade och när de läste ur evangelierna. Tiden var fullbordad för att evangelierna effektivt skulle kunna predikas och läsas.
Den politiska situationen var också den bästa tänkbara. Det är här kejsar Augustus kommer in i bilden. Hade Jesus fötts till exempel 50 år tidigare, hade han fötts in i ett politiskt kaos. Romarriket skakades av inbördeskrig och maktkamper under hela århundradet före Augustus tid. Imperiets förvaltning var också illa skött på grund av detta.

Det sista inbördeskriget ägde rum år 31 f Kr vid Actium. Där besegrade Augustus Markus Antonius och blev ensam makthavare. Den romerska senaten gav honom strax efteråt stora privilegier att styra imperiet, bygga upp en administration ut ur kaoset, skapa fred och ordning. Pax Romana – den romerska freden – började.
Augustus ledarskap präglades av klokhet och eftertanke. Han gjorde imperiets administration mer hederlig och effektiv, genomdrev lagar mot korruption och lade sig inte så mycket i provinsernas lokala sedvänjor. Han genomförde folkräkningar, bland annat den som julevangeliet talar om, för att insamlandet av skatter skulle göras rättvist och stämma med verkligheten.
Augustus insåg vikten av snabba kommunikationer; därför förbättrade han och utökade imperiets vägnät, till en del bekostat av hans privata pengar. Även till havs var det tryggt sedan sjörövarna eliminerats. Den fara som fanns kvar var stormarna, något som Paulus fick erfara. Men vilken kejsare kan göra något mot stormar?

Under Augustus regim rådde yttrandefrihet. Ingen från ockupationsmakten grep heller in när Jesus predikade, problemen hade han i stället med de religiösa. Augustus kände också en djup avsky inför det dekadenta samhälle som omgav honom, med överdriven konsumtion, sexuell omoral och allmän sedeslöshet. Därför genomförde han en social lagstiftning som skulle stärka moralen och främja familjelivet.
Augustus privata liv präglades av måttfullhet. Hans hem på Palatinen i Rom, som nu kan besökas av allmänheten, är nästan spartanskt med tanke på att han var en av de mäktigaste män som någonsin levt. En trappa upp kan man besöka ett litet rum, vackert målat, som var hans arbetsrum. Dit kunde han dra sig undan för att få vara ifred och planera för sitt stora imperium.

Säkert var det här han tänkte ungefär: "Jag skanog genomföra en skattskrivning där borta i Judéen". Föga anade han då att detta beslut också var en del av Guds planer för hur Jesus, kungars Kung och herrars Herre, skulle komma till jorden.
"Det hände sig vid den tiden..." Den bästa tänkbara tiden för Guds handlande, den "fullbordade" tiden. Julevangeliets tid.

Sture Lundqvist
präst i Svenska kyrkan