Örebros avveckling av dag­mammor kan sakna lagstöd

Världen idag berättade nyligen om beslutet i Örebro kommun att avveckla alla former av fristående pedagogisk omsorg, alltså familjedaghem, ”dagmamma” eller liknande initiativ som fungerar som alternativ till den kommunala förskolan. Detta trots att kommunen brottas med för stora barngrupper och personalbrist i förskolan. 

Under hösten har det skickats ut återkallelser av godkännanden för fristående pedagogisk omsorg till samtliga aktörer som bedriver detta i kommunen. Men efter Världen idags artikel har det kommit indikationer på att kommunens agerande kan sakna lagstöd. 

Skollagen lämnar nämligen ingen öppning för kommuner att återkalla ett godkännande för en enskilt bedriven pedagogisk omsorg bara för att man inte längre vill ha pedagogisk omsorg i kommunal regi.

Magnus Olsson driver genom sitt företag Ströms slott fristående pedagogisk barnomsorg i flera svenska kommuner. Han reagerar starkt på Örebro kommuns beslut och ser det som uteslutet att det omfattas av befintlig lagstiftning. 

– Det är ett enormt övergrepp på den enskildes rätt att bedriva verksamhet.

– Att stänga en verksamhet vid brister är en sak, men här handlar det snarare om en ny politisk inriktning. Kommunen är tillsynsskyldig, men har ingen befogenhet till kollektiv avveckling. Det är för mig helt uppenbart att det här kommer kommunen förlora om man utmanas juridiskt, säger han.

Formellt är det alltså kommunerna som utfärdar godkännanden och bedriver tillsyn för den fristående pedagogiska omsorgen. Men Olsson ifrågasätter att det innebär rätt att avveckla fristående bolag. 

– Skollagen har inte förändrats vad gäller fri etableringsrätt för pedagogisk omsorg. Kommunen kan enbart neka en sådan etablering utifrån de punkter som är redovisade i skollagen.

Skolverkets jurist Anna Medin känner inte till något rättsfall om att en kommun kollektivt avslutar flera verksamheter med enskilt bedriven pedagogisk omsorg.

– Kommunerna fungerar här som tillsynsmyndighet. Man har rätt att återkalla godkännanden om det finns missförhållanden som inte åtgärdas, om en verksamhet går i konkurs, om verksamheten inte har startat senast två år efter att kommunen godkänt den eller om den enskilt bedrivna pedagogiska omsorgen själv begär att godkännandet ska återkallas. Men jag vet inte vilket lagrum man hänvisar till för att avsluta enskilt bedriven pedagogisk omsorg i andra fall. 

Enligt Världen idags uppgifter har de juridiska frågorna varit i stort sett frånvarande i de politiska diskussionerna i Örebro gällande avveckling av fristående pedagogisk omsorg. Debatten har i stället kretsat kring huruvida kommunen ska tillhandahålla alternativ till kommunal förskola eller inte. 

Det är den styrande koalitionen med Moderaterna, Socialdemokraterna och Centerpartiet som drivit igenom avvecklingen. Kritik har kommit från främst Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Enligt det sistnämnda partiet berörs cirka 60 barn i kommunen av beslutet. 

I ett gemensamt yttrande som flera lokala huvudmän till pedagogisk omsorgsverksamhet tidigare lämnat in är kritiken skarp. Man menar bland annat att en avveckling innebär en inskränkning av föräldrars rätt att kunna välja barnomsorgsform för sina barn och motarbetar kommunens eget mål om ökat deltagande i barnomsorgen. 

En som bedrivit pedagogisk omsorg i Örebro är Miriam Gerdin vars verksamhet ”Klippan” för tillfället är vilande. Hon är besviken på kommunens agerande. 

– Det är väldigt tråkigt att det inte får finnas alternativ till kommunal förskola. Överallt hör man bara positiva ord om dagmammor och liknande. Folk skriker verkligen efter barnomsorgsplatser samtidigt som förskolan redan är överbelastad. Då är det så konstigt att vilja ta bort de få alternativ som finns, säger hon.