Mönster: Kristna aktörer nekas bli bankkunder

Förra året berättade Världen idag om hur abortkritiska organisationen MRO som leds av kristna debattören Mats Selander ratats av svenska storbanker. Sedan dess har fler vittnesmål kommit in till tidningen där olika typer av kristna verksamheter stött på patrull. 

I några fall har man varit kund i en bank men fått veta att man inte längre är önskad och kontona har stängts. Återkommande är att de som nekas får bristfällig, eller ingen alls, information kring vad beslutet beror på. 

Elia Källner är pastor i församlingen Whole Heart i Göteborg. Förra sommaren påbörjade de arbetet med att bli kunder i en bank, en process som skulle visa sig bli långt svårare än de trott. 

– Först försökte vi hos en storbank. Det var en utdragen process där vi fick fylla i mängder av uppgifter och sedan kompletteringar på dessa. Det drog ut på tiden, men till slut fick vi beskedet att de inte ville ha oss som kunder.

Enligt Källner motiverade banken med att stadgarna och besluts­gången var problemet, trots att de har en ordning som är vanlig i kyrkor. 

– Efter det har vi ansökt hos andra storbanker. Flera har inte responderat. En efterfrågade ett 90-konto, något vi blev förvånade över. Det har ju nästan ingen kyrka om man inte också är en insamlings­organisation. 

Längs vägen har de gett upp allt fler aspekter som kan anses vara hinder för att bli bankkunder, säger Källner. Till exempel har man gjort ansökningar där man avsagt sig möjlighet att ha kontant­hantering eller internationella banköverföringar.

– Vi har trots detta fått avslag, utan att få veta varför.

I likhet med andra Världen idag varit i kontakt uttrycker Källner en stor förståelse för att bankerna måste vara noggranna i sina kund­kontroller. De har tydliga krav att inte medverka till att medel går in i olaglig verksamhet eller tvättas. Men det han hör från allt fler håll är en oroande tendens där bankerna uppvisar en ovilja inför att ha religiösa grupper som kunder. 

– I så fall är det ett stort hot mot förenings­demokratin. Det svenska samhället är uppbyggt kring föreningar som bildar ett starkt civil­samhälle som kan bedriva social och religiös verksamhet. Kan man inte bli bankkund gör man det nästan omöjligt att starta eller driva församlingar. 

Han påpekar att Swish numera är närmast ett måste för mindre aktörer som vill samla in pengar, och att det framförallt är storbankerna som erbjuder tjänsten. 

Församlingen Whole Heart som tidigare startats upp med hjälp av Livets Ord i Uppsala, har därför tvingats fortsätta bedriva sin verksamhet med hjälp därifrån. 

– Det är såklart frustrerande när vi i dag är en livskraftig församling med egen förenings­organisation, styrelse och kassör och bara väntar på att få ett eget bankkonto.

En person med stort nätverk i kristenheten och med känningar i bankvärlden berättar för Världen idag om signaler inifrån bankerna att religiös verksamhet generellt betraktas som ett problem. 

– Jag har förstått att religiösa grupper ofta är en röd flagg för bankerna, säger källan.

Vad en potentiell skepsis mot religiös verksamhet beror på är oklart, men flera personer Världen idag talat med känner en oro över en form av kollektiv bestraffning. 

Vissa lyfter fram att bankerna kanske inte vill riskera att kopplas med religiös extremism i allmänhet och islamism i synnerhet och att troende då buntas ihop som oönskade. 

Messianska föreningen Shalom är en grupp som fått erfara bankernas ändrade attityder. De har varit kunder i en bank sedan år 2000. Men för ett tag sedan började banken kräva svar på en rad frågor gällande deras arbete. Dessa besvarades, men plötsligt drogs kontona in och de fick inte längre vara kunder. 

– De motiverade med bristande kund­kännedom, säger Arne Andersson på föreningen. 

Gruppen lever i likhet med många andra mindre aktörer uteslutande på gåvor från enskilda givare. De får in en del medel från utlandet från personer som tar del av deras undervisning på nätet. Det handlar dock bara om gåvor från privat­personer och väldigt sällan summor över 1 000 kronor. 

– Vi har försökt med flera andra av de stora bankerna men inte fått något napp. I flera fall får vi avslag direkt utan någon vidare information. 

Arne Andersson säger att han inte vet om det kan ha med deras koppling till Israel med ordet ”Shalom” i deras namn. Men han konstaterar att bank­problemen kraftigt försvårar deras verksamhet. 

– Jag får en känsla att bankerna är mer försiktiga när det finns en religiös koppling. Men varför? Eller så är det bara att de inte tjänar några stora pengar på oss och då är vi inte attraktiva som kunder.

Fotnot: Har din församling eller förening haft svårigheter att få bankkonton eller kastats ut som kunder? Hör av er till tips@varldenidag.se

Migrantpastor om stängda dörrar hos banker: ”Hur ska vi kunna arbeta?”

Tystnad från bankerna om att kyrkor nobbas som kunder