Kvinna med ångest medicinerades i mer än tio år – dog av överdos
Många personer som mår psykiskt dåligt ordineras narkotikaklassade läkemedel under lång tid. Nu har en kvinna som medicinerades på grund av ångest dött av en troligtvis oavsiktlig överdos. (Kvinnan på bilden har inget samband med texten.)Foto: Stina Stjernkvist/TT
En kvinna i 35-årsåldern som led av nedstämdhet och ångest medicinerades under lång tid med narkotikaklassade preparat. Nu har kvinnan dött av en överdos, varpå Region Kalmar gjort en lex Maria-anmälan.
Kvinnan är långt ifrån den enda svensk med psykiska problem som föreskrivits sådana läkemedel, och nu efterfrågas återhållsamhet.
Charlotta Brunner, chefläkare för psykiatriförvaltningen i Region Kalmar, har gjort en anmälan enligt lex Maria efter att en kvinna i 35-årsåldern har avlidit till följd av en överdos. Kvinnan hade innan dödsfallet under många år haft omfattande sjukvårdskontakter utifrån en ångest- och nedstämdhetsproblematik.
”Brister som har identifierats är bland annat en allt för omfattande läkemedelsförskrivning, brist på helhetssyn och flera parallella vårdkontakter”, skriver Charlotta Brunner i sin anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Opioidanvändning i Sverige
Opioider är ett samlingsnamn för substanser som aktiverar opioidreceptorer i cellerna. Den substans som tas fram ur växten opiumvallmo brukar kallas opiater och innefattar bland annat morfin och heroin. Det finns även syntetiska opioider som exempelvis tramadol, oxykodon och metadon.
Sex procent av Sveriges befolkning, det vill säga runt 600 000 personer, fick opioider utskrivet under år 2022. Där inkluderas personer som får det tillfälligt vid stark smärta.
Utskrivning av läkemedel som innehåller opiodsubstansen oxikodon har ökat sedan 2013.
Opioider har morfinliknande verkan.
Källor: Socialstyrelsen och Beroendecentrum Stockholm
– Det rörde sig om en omfattande läkemedelsförskrivning från både psykiatrin och övrig sjukvård, förklarar Charlotta Brunner för Världen idag.
Det var, enligt Charlotta Brunner, under ett tiotal år som kvinnan intog läkemedel.
Annons
– Det var mycket narkotikaklassade läkemedel, som Benzodiazepiner som är en lugnande medicin. Hon hade opiater [en slags opioid, se faktaruta] ungefär lika länge, ett tiotal år, kanske 15 år. Sjukvården var väldigt generösa med utskrivning.
Enligt Brunner hade psykiatrin och övrig sjukvård viss samverkan och försökte trappa ner på medicinerna, men de blev återinsatta.
– Det narkotikaklassade preparatet Pregabalin skrevs ut från både psykiatrin och primärvården.
Kvinnan avled i våras, men anmälan har tagit tid eftersom dödsorsaken inte blev fastställd förrän tre månader senare.
Vad kom obduktionen fram till?
– Att dödsorsaken var en överdos av [det opioidiska medlet] Oxynorm. Här har man bedömt det som att det inte var en avsiktlig överdos. Det här är preparat som är farliga i stora mängder.
Anna Fugelstad, forskare knuten till Karolinska institutet, kom i början av året ut med en rapport om den svenska opioidkrisen som hänvisar till en studie som beskriver hur det skedde en ökning av opioidförgiftningar i Sverige med över 200 procent mellan åren 2006 och 2014. Hela ökningen kunde hänföras till opioidläkemedel, utskrivna av sjukvården.
– Jag är inte jätteförvånad. Det finns väldigt mycket att göra. Det viktigaste är att vi behöver bli mer återhållsamma. Vi inom sjukvården tar lite för lätt på det. Om dessa medel sätts in behöver man också ha en plan för när och hur det ska sättas ut, säger chefläkare Charlotte Brunner.
Anna Fugelstad menar också att det finns starka ekonomiska intressen och att läkemedelsindustrin är en del av detta?
– Jo, det kan jag nog hålla med om, så är det säkert. Det var ju en period då det sades att man skulle föredra sådana här preparat. Det är känt från USA att patienter har blivit beroende. Det har även drabbat Sverige.
Är det här ett systemfel?
Annons
– Ja, det är ett systemfel. Vi behöver vara försiktiga med att skriva ut narkotikaklassade medel. Vi har haft en enorm förskrivning av olika läkemedel. Vi har inte varit tillräckligt bra att när det gäller hur, till vem och när dessa beroendeframkallande läkemedel skrivs ut.
Överdosering av receptbelagda opioider har under 2000-talet orsakat omkring en halv miljon dödsfall i USA.
En dramaserie som tar upp problemen är miniserien Painkiller som hade premiär på Netflix den 10 augusti i år och som bygger på verkliga händelser. Den handlar om läkemedelsföretaget Purdue Pharma som på 1990-talet hårdlanserade läkemedlet Oxycontin – med det morfinliknande medlet oxikodon – som ett smärtstillande opioidläkemedel utan bieffekter. Företaget dolde de farliga effekterna av sina Oxycontinpiller och fick respekterad sjukvårdspersonal att skriva ut läkemedlet i utbyte mot ekonomiska fördelar.
I våras godkände en domstol i New York en förlikning på 6 miljarder dollar (nästan 70 miljarder dollar) där familjen Sackler gav upp ägandet i Purdue Pharma. All vinst skulle gå till en fond för att förebygga och behandla opioidberoende.
Samma dag somPainkiller hade premiär stoppade USA:s högsta domstol en skadeståndsuppgörelsen på sex miljarder dollar (nästan 70 miljarder dollar) som skulle skydda ägarkretsen kring Richard Sackler från ytterligare stämningar.
USA:s högsta domstol gick med på att höra en överklagan från president Joe Bidens administration om lagligheten i konkursuppgörelsen. Enligt Bidenadministrationen tog Sacklers familjemedlemmar ut elva miljarder dollar från Purdue Pharma innan de gick med på att bidra med sex miljarder dollar till opioiduppgörelsen.
Den 4 december hörde Högsta domstolen parterna om huruvida skadeståndsuppgörelsen på sex miljarder dollar bryter mot federal lag.
I maj 2007 erkände sig företaget Purdue Pharma skyldigt till att ha vilselett allmänheten om Oxycontins risk för missbruk och gick med på att betala hundratals miljoner dollar i skadestånd.