Nyheter

Kristendomen som en omtolkning av den judiska tron

De första efterföljarna till Jesus var alla judar. I urkristen tid rådde ingen diskussion huruvida judar med kristen bekännelse var välkomna. Frågeställningen var i stället om hedningar kunde bli medlemmar i församlingen. Foto: Istock / Shutterstock / freevectors.me
Göran Lennartsson teol doktor, Uppsala.

Tendensen att hednakristna föraktar judar och intar en överlägsen attityd gentemot Israel förekom redan på 50-talet e.Kr i Rom. Paulus adresserar detta fenomen och hävdar med emfas i Romarbrevet 9–11 att judarna fortsatt är förbundets folk och att Guds kallelse står kvar.

Publicerad Senast uppdaterad

Femtio år efter Romarbrevet väckte biskop Ignatius av Antiochia (död 117) misstroende mot judar som bekände sig till Jesus: Låt inte lura er av villoläror eller av gamla onyttiga historier. Om vi fortfarande lever enligt lagen bekänner vi att vi inte har fått del av nåden (brevet till Magnesierna 8.1). Ignatius ser uppenbarligen judisk livsstil och identitet som oförenlig med kristen. Ignatius myntar ordet kristendom (christianismos) och sätter det i motsatsförhållande till judendom (iudaismos) som var ett redan etablerat begrepp. Ignatius har uppenbarligen intresse av att polariserar judendom mot kristendom. Han står i en tolkningstradition som anser judendom som överspelad och ersatt med kristendomen. Eller möjligen menar han att kristna är de sanna judarna.

Vill du läsa vidare?

Teckna en prenumeration för att ta del av denna artikel och mer på varldenidag.se.

ERBJUDANDE!
Världen idag DIGITAL

2 månader för 10 kr!

KÖP

Världen idag
DIGITAL

129,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
HELG

159,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Världen idag
PAPPER

189,-

kr/månad ​​​​​​

KÖP

Powered by Labrador CMS