Kristen same reagerar mot andligheten i årets julkalender

Nyligen skrev Världen idag om den samiska andlighet som förekommer i SVT:s julkalender ”Snödrömmar”, med inslag som kontakt med en död släkting, offrande av renkött och tal om osynliga ”väsen”.

Handlingen utspelar sig kring ”Gavmofjället” och en skidanläggning som ägs av en samisk familj. Men den här vintern kommer det ingen snö där, som det gör på fjällen runt omkring.

”Anledningen till den uteblivna vintern är att det heliga förbundet med den samiska andevärlden är brutet – och portalen till den finns just på Gavmofjället”, förklarar Anna Hellgren i en recension av tv-serien i Expressen. 

Att verklighet blandas med magi och övernaturliga krafter i kalendern är något som den samiska manusförfattaren Annica Wennström menar ”ökar förståelsen av samisk kultur”.

– Det är en samisk verklighet, den är ju inte magisk för oss, utan den finns på riktigt. Vi delar ju markerna med annat folk och annat väsen, och vi respekterar dem, säger hon till SVT Nyheter.

Camilla Hagert, presschef på SVT, skriver i ett mejl till Världen idag att berättelsen är ”inspirerad av den samiska livsfilosofin där naturen anses vara besjälad”.

– Denna filosofi betonar respekt för mark, växter och djur – att endast ta det man behöver från naturen, be om lov innan man utnyttjar den, och tacka efteråt, skriver hon.

Gösta Bergkvist, som själv är same och pensionerad från en evangelist­tjänst bland samerna, kom till tro som ung renskötare under ett andligt skeende i sin hemby.

Han reagerar mot att man plockar fram gammal folktro på det här sättet och tycker inte att SVT:s beskrivningar av andligheten i ”Snödrömmar” ger hela bilden av samisk kultur och livsfilosofi.

– Det finns så mycket annat som hör till same­kulturen, säger Gösta Bergkvist till Världen idag.

– Offer av renkött var det aldrig tal om när jag växte upp. Att be om lov och tacka innan man utnyttjar naturen har heller aldrig funnits i mitt tänkande och liv. Vi hade respekt för naturen, men vi dyrkade den inte.

Däremot hörde han sägner berättas om människor som längre tillbaka hade upplevt obehag på olika platser där de trodde att andar och vittror bodde.

Gösta Bergkvists fru, Carina Bergkvist, tror att många unga samer som söker sina rötter även kommer i kontakt med gammal folktro.

– Jag har hört människor säga att de tror på vittror eller går ut i skogen och talar med olika andliga gudinnor och personligheter. Vi har också mött människor som går till sina förfäders gravar och tror att det är möjligt att tala med avlidna, säger hon.

– Det vittnar om människors behov av att söka gemenskap med Gud, men de söker på fel ställe.

Carina Bergkvist berättar om olika väckelseperioder som berört samerna, bland annat under 1800-talet, och både hon och Gösta är engagerade i bön för att det ska hända igen. 

– Vi bad i morse för att barnen som tittar på julkalendern ska se den som en saga och inte fästa mer vikt vid den än så, säger hon.