Kraftigt ras för Sverige i Pisa – elever allt sämre på matte och läsning

Svenska niondeklassares resultat i Pisa 2022 har sjunkit kraftigt i både matematik och läsförståelse jämfört med 2018. Snittpoängen i matematik blev 482 (–21 poäng jämfört med 2018) och i läsförståelse 487 (–19 poäng).

Det tredje kunskapsområdet, naturvetenskap, visar också en försämring, men den är inom felmarginalen: 494 (–6 poäng).

– Vi ser samma mönster i de flesta andra länder, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vid en pressträff på tisdagen.

Läs- och matematikresultaten i Sverige är nu åter på den sämsta nivån under 2000-talet. Poängen faller till 2012 års nivå och då talades det om en Pisachock. Sverige har tappat så gott som allt av de förbättrade resultaten sedan dess, konstaterar huvudansvariga OECD i sin internationella rapport.

Pisa är världens största elevstudie, med 81 deltagande länder/regioner 2022. Av dessa har Singapore överlägset bäst resultat. Japan är bäst av OECD-länderna, Estland bäst i Europa och Danmark och Finland är bäst i Norden.

Trots tappet ligger Sverige fortfarande över OECD-snittet i alla ämnen, eftersom flertalet andra länder backat. Så var inte fallet vid Pisachocken 2012, säger Peter Fredriksson.

– För Pisa 2022 följer ju de svenska resultaten ett internationellt mönster.

Faktum är att resultaten aldrig sjunkit så mycket från en omgång till en annan. I snitt har OECD-länderna tappat 15 poäng i matematik och 10 poäng i läsning. Tio poäng motsvarar, i grova drag, ett halvt läsårs kunskaper.

Pandemin verkar vara en ”självklar orsak till den dramatiska nedgången”, skriver OECD. Det tar även Peter Fredriksson fasta på som delförklaring.

– Vi vet att skolan påverkades stort av pandemin, säger han.

OECD konstaterar dock att fler faktorer spelar in. Den generella nedgången i läsning och matematik började långt före pandemin, därtill kunde en del länder bibehålla eller till och med förbättra resultaten 2022.

Pisarapporterna belyser också skillnader inom ett land och där finns oroande signaler för svensk skola. Exempelvis har gapet mellan de svagast presterande och de bäst presterande ökat i både matematik och naturvetenskap. I matematik var det generellt försämrade resultat i hela den svenska elevgruppen, men de svagaste eleverna tappade mest.

Pandemin kan ha spelat in även här, men det är också sannolikt en effekt av det bristande svenska skolsystemet med stora skillnader i kvalitet mellan skolor och stora inslag av segregation, säger Peter Fredriksson.

– Vi ser en ökad resultatspridning. Det är framför allt en följd av att fler elever presterar på låg nivå. Det är inte ett särskilt bra betyg åt det svenska skolsystemet.

Ytterligare ett negativt besked är att skillnaden i läsning fortsatt är stor mellan killar och tjejer. 30 procent av de 15-åriga killarna är svaga läsare, bland tjejerna är andelen 18 procent.

Hur allvarlig är situationen?

– Det är aldrig bra när resultaten blir sämre, men jag tror vi måste se att de gjordes i direkt anslutning till pandemin som verkligen påverkade skolan och undervisningens kvalitet. Men det är viktigt att vi har koll på den fortsatta utvecklingen, säger Fredriksson.

Peter Fredriksson vill alltså inte se en rad nya politiska initiativ enbart med grund i Pisa 2022. Det viktiga är i stället att fortsätta med det man vet funkar, säger han.

– Satsa på lärare. Fortsätta satsningen på tryckta läromedel och se till att det finns resurser utifrån det kompensatoriska ansvaret för att sätta in tidiga stödinsatser för elever som riskerar att hamna efter.