Asylinvandring
Klart med migrationspakt i EU – efter långa förhandlingar
Efter en intensiv nattmangling har EU-länderna och EU-parlamentet enats om en gemensam asyl- och migrationspakt. I två dagar och två nätter har slutförhandlingarna pågått.
Pakten syftar till att fastslå grundregler för hur asylsökande och migranter ska tas emot vid EU:s yttre gränser, med ökat fokus på att tidigare skilja på personer med skyddsskäl och sådana som sannolikt inte kommer att få stanna. Det innebär att migranter från länder varifrån det statistiskt sett är liten chans att få asyl (som Tunisien, Turkiet och Indien) kommer att hållas i fängelseliknande asylcenter vid den yttre gränsen, skriver webbtidningen Politico. Och länder i södra Europa måste bygga sådana center.
Uppgörelsen innehåller också skrivningar om hur medlemsländerna ska avlasta varandra vid krislägen.
Såväl Ungern som ytterkanterna på höger- och vänstersidan i EU-parlamentet har tidigare markerat motstånd. En som uttryckt kritik är den svenske EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD).
– Att öppna upp för en lag som ger EU-kommissionen möjlighet att diktera migrantkvoten till Sverige anser jag är helt fel väg att gå och kommer skapa problem för svenska regeringar framöver, sade han i april i år.
En majoritet i EU-parlamentet hade då enats i sin syn på pakten. Och i juli följde EU:s medlemsländer efter.
Nu har kompromissen manglats ytterligare i vad som beskrivs som en slutlig uppgörelse.
I korthet innebär det att en kompromiss nåtts om migrationspolitiken mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer.
Den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson är positiv.
– Det är en historisk framgång att vi har lyckats nå en överenskommelse om en gemensam migrations- och asylpolitik, säger hon till TT.
Även Tomas Tobé (M), Europaparlamentariker och förhandlare, är positiv.
”Det politiska dödläget är äntligen brutet och EU:s migrationspolitik reformeras från grunden. Det kommer leda till en lägre invandring till Sverige och Europa”, twittrar han.
Med onsdagens tumme upp i bagaget väntas pakten formellt bli godkänd av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd i början av 2024.
De emellanåt hårda förhandlingarna har bland annat handlat om hur stödet till länder med ett tufft migrationstryck ska se ut och hur mycket europeisk kontra nationell migrationspolitik det ska vara i unionen.
