Inget lagstöd för Örebros kollektiva avveckling av pedagogisk omsorg

Det finns inget lagrum för en kommun att godtyckligt och kollektivt avsluta fristående pedagogisk omsorgsverksamhet. Så kan man sammanfatta rapporten från riksdagens utredningstjänst (RUT) när Kristdemokraterna ville att den juridiska grunden för ett beslut likt det Örebro fattat skulle undersökas.

”Ett godkännande som huvudman kan enligt … skollagen återkallas om ett tidigare föreläggande inte har följts”, skriver RUT. 

Det krävs alltså att en huvudman frånträtt riktlinjerna vid godkännandet och i normala fall ska huvudmannen dessutom få chans att komma till rätta med eventuella brister innan beslut om avveckling fattas.

I lagens förarbeten nämns några tillfällen då återkallelse av godkännande kan ske även utan initial anmärkning. Det kan enligt RUT-rapporten handla om konkurs, att en dagbarnvårdare blir vräkt från bostaden där verksamheten bedrivs eller om ett bestämmande inflytande övergår till en person som bedöms vara olämplig.

I Örebro har kommunen dock kollektivt gått ut och meddelat alla huvudmän till fristående pedagogisk omsorg att deras verksamhet skall läggas ner. Inte för att någon verksamhet misskötts, utan för att en majoritet i kommunfullmäktige vill detta. RUT konstaterar även att saken hittills inte prövats i domstol. 

Magnus Olsson som genom sitt företag Ströms slott driver fristående pedagogisk barnomsorg i flera svenska kommuner har tidigare sagt till Världen idag att Örebros beslut står i strid med befintlig lagstiftning. 

– Det är ett enormt övergrepp på den enskildes rätt att bedriva verksamhet.

– Att stänga en verksamhet vid brister är en sak, men här handlar det snarare om en ny politisk inriktning. Kommunen är tillsyns­skyldig, men har ingen befogenhet till kollektiv avveckling. Det är för mig helt uppenbart att kommunen kommer förlora det här om man utmanas juridiskt, säger han. 

Även Anna Medin, jurist på Skolverket, har till Världen idag sagt att det är oklart vilket lagrum kommunen kan hänvisa till för kollektiv avveckling av pedagogisk omsorg. 

– Kommunerna fungerar här som tillsynsmyndighet. Man har rätt att återkalla godkännanden om det finns missförhållanden som inte åtgärdas, om en verksamhet går i konkurs, om verksamheten inte har startat senast två år efter att kommunen godkänt den eller om den enskilt bedrivna pedagogiska omsorgen själv begär att godkännandet ska återkallas. Men jag vet inte vilket lagrum man hänvisar till för att avsluta enskilt bedriven pedagogisk omsorg i andra fall. 

Sara Dicksen (M) är ordförande i kommunens förskolenämnd. I ett mejlsvar till Världen idag vidhåller hon att kommunen agerat korrekt och menar att pedagogisk verksamhet är ”frivillig för kommunen”.

”Vi har ingenting med de enskilda bolagen/företagen att göra. Det är alltså inte tal om något förbud att driva näring eller dylikt. Företagen kan driva annan verksamhet om så önskas, eller anlitas i kommuner som erbjuder pedagogisk omsorg”, skriver Dicksen.

Trots att beskedet om avveckling av fristående pedagogisk omsorg gick ut till alla verksamheter samtidigt och att avvecklingen meddelades på kommunens webbplats som ett generellt politiskt beslut menar hon att kommunen fattat ”ett enskilt beslut för varje uppdragstagare”. 

Enligt lagstiftningen är kommunerna alltså tillsyns­ansvariga för den pedagogiska verksamheten. I Örebro tolkas dock uppdraget som att man har betydligt mer långtgående befogenheter. 

”Örebro kommun kommer inte längre erbjuda ekonomiska ersättning till enskilda företag för att bedriva pedagogisk omsorg”, skriver Dicksen.