How grey is our God ...

I början av den här hösten befann jag mig (Mattias) på Nya slottet Bjärka Säby. Det var en förväntansfull och lite pirrig stämning då en klass på bibel­skolan skulle möta varandra för första gången. Vi var samlade i en sal som kallas Rotundan som har en fantastisk akustik, och vi enades i lovsång och tillbedjan.
Men när jag stod där och sjöng, vandrade tanken i väg lite. Kanske du också har varit med om hur man helt plötsligt märker att man tänker på något helt annat än det man borde tänka på, typ. Det gick upp för mig att vi alla sjöng sången "How great is our God" ganska slarvigt och oartikulerat, så det jag hörde oss sjunga var "How grey is our God". Att Gud är grå är ju inte riktigt samma som att han är fantastisk, tänkte jag och log lite för mig själv.
Jag har en annan sång som blivit omöjlig att sjunga rätt när det väl blivit fel. Den har text­raden "In the end he will come and save the world" där jag hade lite svårt att höra den egentliga texten på skivan och i stället hörde mig själv sjunga att indianer skulle komma och rädda världen, tveksam teologi ;-)