Politik
Högertrend bland unga i EU-valet – ”trötta på samhällsutvecklingen”
Om svenska högstadie- och gymnasieelever skulle fått bestämma utfallet i EU-valet hade över hälften av rösterna gått till SD och M. Det visar det preliminära resultatet från EU-skolvalet 2024.
– Konservatism har blivit coolt bland unga, säger Markus Johansson-Martis som är förbundsordförande för Konservativa förbundet.
Publicerad
Senast uppdaterad
De tre största partierna bland Sveriges ungdomar blev Sverigedemokraterna med 24,48 procent av rösterna, Moderaterna med 23,96 procent av rösterna och på tredje plats Socialdemokraterna med 18,47 procent av rösterna. Om man jämför med de största partierna i det officiella EU-valet skiljer det sig alltså en del åt.
Skolungdomarna ger Socialdemokraterna, som blev största parti i det officiella EU-valet, 6,3 procentenheter färre röster. Nästa största parti i EU-valet, Moderaterna, fick 6,43 procentenheter fler röster av ungdomarna och tredje största parti, Miljöpartiet fick 4,47 procentenheter färre röster. Sverigedemokraterna, som blev största parti bland ungdomarna, men fjärde största i EU-valet fick 11,31 procentenheter fler röster av eleverna.
– För de som går i sjuan och nian har SD varit med och varit stora så länge de haft en uppfattning om politik. Det är mindre dramatiskt för dem att rösta på SD, resonerar Markus Johansson-Martis, ordförande för Konservativa förbundet.
Om man jämför högstadieeleverna med gymnasieeleverna ser man att det är samma tre partier i topp, men i gymnasiet är Moderaterna största parti med 25,17 procent av rösterna och i högstadiet är Sverigedemokraterna största parti med 32,65 procent av rösterna.
Det tidigare skolvalet till Europaparlamentet genomfördes 2019, då röstade över 65 000 elever. De tre största partierna var då Moderaterna med 19,3 procent, Miljöpartiet med 16,1 procent och Socialdemokraterna med 15,2 procent. Sverigedemokraterna blev då fjärde största parti med 12,6 procent av rösterna.
På fem år kan man alltså se en ganska stor skillnad i
hur ungdomar skulle rösta.
I Konservativa förbundet märks den här utvecklingen av genom att det tillkommer allt fler personer – den senaste månaden har förbundet fått 56 nya medlemmar.
– Man ser en oerhört mycket större sympati för det konservativa nu än för fem till tio år sedan, säger Markus Johansson-Martis.
Anledningen till att dagens ungdomar söker konservativa värden tror Markus Johansson-Martis är en reaktion mot en progressiv samhällsutveckling, som han menar lett till en omfattande normupplösning, och att unga som en respons på detta söker efter trygghet och kontinuitet.
– Konservatism är i grunden en insikt om att det finns värden och institutioner i samhället värda att försvara. Det innebär en förståelse för att det som är gott lätt kan förstöras, men är svårt att återuppbygga, säger Markus Johansson-Martis, som själv sökte sig till konservativa värden i yngre tonåren.
Valdeltagandet var på över 55 procent på de skolor som deltog, vilket rörde sig om 369 stycken. Det innebär att ungefär två procentenheter fler röstberättigade röstade i skolvalet än i det officiella valet. Sammanlagt röstade 157 883 elever.
