Förskolekris i Örebro – då avvecklar kommunen ”dagmammor”

Korttidsvikarier i den kommunala förskolan kostade Örebro kommun 59 miljoner kronor förra året, något som motsvarar nästan 160 heltidstjänster. Det rapporterade SVT Örebro nyligen.

– Man försöker att det inte ska påverka barnen, men det gör det i längden eftersom man inte kan göra allt pedagogiskt arbete som man vill göra, säger barnskötaren Madelen Eklund.

Samtidigt har barngruppernas storlek skenat i kommunen. I mitten av september hade varannan kommunal förskola i Örebro för stora avdelningar, alltså över Skolverkets rekommenderade maxtak. Tre veckor senare hade det ökat till två tredjedelar, berättade Nerikes Allehanda i mitten av oktober. 

Parallellt med att kommunen brottas med bemanningskris och växande barngrupper har man fattat beslut om att avveckla ett av de enda reella alternativen till förskola; den fristående pedagogiska omsorgen.

”Vårdnadshavare som har barn i en fristående pedagogisk omsorg behöver söka ny verksamhet för sitt/sina barn under våren 2024”, meddelas det på kommunens hemsida.

Motivet till avvecklingen är enligt den politiska majoriteten i Örebro kommun – en koalition mellan Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet – att barn ”behöver vara med andra barn och vara med pedagogiskt utbildad personal” som kan lära dem språket. Dessutom anges likvärdighet inför skolstart som ett argument.  

Men beslutet har mött kritik. Likvärdig utbildning är inte samma som likadan utbildning, påpekade Kristdemokraterna i ett yttrande när saken diskuterades i förskolenämnden tidigare i år.

”Barn är inte en homogen grupp utan barn har olika behov”, menar Paula Säker (KD) som förordar ”en mångfald av barnomsorgsformer med olika inriktningar och huvudmän; förskolor, familjedaghem, öppna förskolor och fritidshem”. 

Hon beskriver beslutet om avveckling som ”beklämmande”.

Joakim Sjögren (SD) är också kritisk till beslutet. Pedagogisk verksamhet uppskattas av många föräldrar som önskar en mer familjelik omsorg åt sina barn än vad traditionell förskola erbjuder, skriver han i sitt yttrande.

”Vi menar att det är föräldrarnas, inte politikernas, bedömning om vad som är bäst för deras barn som i slutändan ska styra i vilken utsträckning denna form ska finnas i vår kommun.”

Madeleine Lidman på Hemmaföräldrars nätverk reagerar starkt på beslutet i Örebro. Hon ifrågasätter att barn tvingas från fungerande omsorg in i förskolan trots att det finns stora, uppenbara brister i verksamheten.

– Alla ska ha det lika dåligt, verkar kommunen tycka, säger hon.

Kritiken till trots har beslut om avveckling fattats och de som driver pedagogisk omsorg i kommunen har nu fått besked om att deras verksamhet inte längre får finnas kvar.

I sina övergripande strategier för kommande år fastslår kommunen att man inte bara ska avveckla fristående pedagogisk omsorg, utan dessutom intensifiera den uppsökande verksamheten för att få in ännu fler barn i förskolan. Dessa två åtgärder kommer alltså att öka ett redan hårt tryck på kommunens förskolor ytterligare.

SVT Örebro rapporterar om en förstudie från kommunen som visar på en mycket ansträngd bemanningssituation i förskolorna.

Anki Jansson, förskollärare och ledamot i Sveriges lärare Örebro, säger till SVT att situationen kan vara ännu värre än vad förstudien larmar om. På vissa förskolor väljer personalen nämligen ibland att inte ta in vikarier.

– Tar du in en vikarie som inte känner verksamheten blir det en ökad arbetsbelastning för du måste ge vikarien handledning samtidigt som du har barngruppen att ta hand om, säger Anki Jansson som menar att de små barnen kan drabbas extra hårt av situationen.

– Med yngre barn kan det vara känsligare. Man reagerar när det kommer in en ny person. Det handlar mycket om anknytning och man vill ha en trygghet i förskolan.