Aborterade foster hölls vid liv för de världs­berömda fotona

Redan i slutet av 1970-talet uppgav abortkritiker att bilderna i Lennart Nilssons berömda bok Ett barn blir till (utgiven 1965) föreställde aborterade foster/barn, men de blev då misstrodda. Senare har det framkommit att många av bilderna de facto togs utanför livmodern, och nu väljer familjen Nilsson att berätta mer detaljerat hur det gick till. 

– Nu drar vi bort gardinen. Vi har bestämt oss för att vara helt öppna, säger Lennart Nilssons styvdotter Anne Fjellström till Svenska Dagbladet.

Den världs­berömde fotografen ska först ha försökt koppla ett endoskop till en kamera för att ta bilder av ett levande barn i livmodern, men bilderna blev inte lyckade, skriver SvD. 

I stället började Nilsson använda makro­objektiv, färgfilm och bakgrunder ”som gör att bildernas embryon och foster ser ut att sväva inuti livmodern trots att de är tagna utanför kroppen, döende eller döda”, skriver tidningen.

Genom att använda sig av något som kallades för ”lilla kejsarsnittet” kunde fostren plockas ut intakt, utan att trasas sönder. 

Eftersom abort är kontroversiellt ska det ha funnits en angelägenhet från de inblandade i foto­projektet att tysta ner fotonas ursprung. Inte heller familjen fick veta sanningen, enligt Anne Fjellström som med hjälp av andra undersökt historien bakom bilderna och kommit till slutsatsen som hon nu valt att gå ut offentligt med.

Men hur var det möjligt att han tilläts hålla aborterade foster vid liv i flera timmar för att ta bilder, frågar sig SvD. Svaret är att det fanns kritik, men att man från medicinskt håll benämnde de ofödda barnen på samma sätt som abort­förespråkare gör i dag; som ”död vävnad”, ”tumörer” eller ”bortopererade organ”.

Inget tyder heller på att kvinnorna fick möjlighet att neka till att fotona togs eftersom de sannolikt inte tillfrågades då det saknades etiska och juridiska riktlinjer, skriver tidningen.

Lennart Nilssons bilder har ofta använts av abort­kritiker för att visa att det handlar om små människor vars liv avslutas i en abort. 

Själv har fotografen, som avled 2017, sagt till Världen idag och andra medier att han inte tar ställning i abort­frågan med sina foton.

Forskaren Solveig Jülich som tillsammans med Fjellström gått igenom bild­materialet säger till SvD att om det är något som hela berättelsen kring fotona visar så är det hur hanteringen av ”abort­foster” i Sverige präglats av ett visst ideal. 

– Instrumentalismen. Det är den som hela tiden går igen, säger hon.