Bönekrönika
Vi vet ju hur boken slutar
”Allt har du lagt under hans fötter. När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom” (Heb 2:8).
Jesus Kristus, Messias, har segrat en gång för alla genom sin död och uppståndelse från de döda. ”Det är fullbordat” ekar fortfarande från Golgata kors. Hur går det ihop med den tilltagande ondskan i världen? Om ljuset har övervunnit mörkret, om ljuset är starkare än mörkret, varför har då mörkret fortfarande så starkt inflytande?
Det kan ligga nära till hands att tro att striden står mellan två jämnstarka parter. Men det är fel. Låt dig inte luras. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom, men det är likaväl besegrat. Och den tid som Fadern har fastställt, då vi också ska få se det fullt ut, är ett av evangeliets grundfundament.
Jesus själv var mycket medveten om detta och citerar följande i Lukasevangeliet 20:42–43: ”David säger ju själv i Psaltaren: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter.”
Petrus citerar samma psalm när han nydöpt i helig ande predikar på Pingstdagen: ”Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter” (Apg 2:34–35).
Temat går igen också hos Paulus: ”Därefter kommer slutet, då han överlämnar riket åt Gud, Fadern, sedan han gjort slut på varje välde, varje makt och kraft. Ty han måste regera tills han har lagt alla fiender under sina fötter. Som den siste fienden berövas döden all makt” (1 Kor 15:24–26).
Guds rike är nu här och samtidigt ännu inte fullt ut. Men Jesu seger är både redan här och och fullt ut. Jesu egna ord ”Jag kommer snart” återkommer inte mindre än fyra gånger i Uppenbarelseboken (3:11, 22:7, 12, 20). Och då, när han kommer, kommer vi också få se allt vara lagt under honom.
Guds rike är nu här och samtidigt ännu inte fullt ut. Men Jesu seger är både redan här och och fullt ut.
”Dessa tecken ska följa dem som tror: I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål ... De ska lägga händerna på sjuka, och de ska bli friska. När Herren Jesus hade talat till dem, togs han upp till himlen och satte sig på Guds högra sida. Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det” (Mark 16:17–20).
Den troendes position i Messias är över, inte under, huvud, inte svans, eftersom vi har blivit delaktiga i Jesu seger. Därför är också framtiden ljus och hoppfull. Vi lever inte bara i åskådning utan i tro. Vi vet hur boken slutar!
Och fram till dess har vi ett uppdrag att frimodigt predika detta, inte bara för den som vill tro, utan för hela skapelsen. För hur skulle människor kunna komma till tro om ingen predikar? (Rom 10:14). Låt oss därför, den tid vi har kvar här på jorden, ge honom allt. Det finns inget större än det.
”Men Jesus har framburit ett enda syndoffer för alla tider, och han har sedan satt sig på Guds högra sida och väntar nu på att hans fiender ska läggas som en pall under hans fötter” (Heb 10:12–13).