Vi behöver återta nyckeln att ”be igenom”

För 20 år sedan hade jag och min fru förmånen att gå ett år på en bibelskola i Dallas, Texas, som heter Christ for the Nations Institute, CFNI. Den startades 1970 av Gordon Lindsay och är en skola som bär på ett arv av – som namnet antyder – för nationerna men också mycket bön, vilka båda präglade hans liv. 

Låt mig lyfta ett av hans citat: ”Gud har talat många saker till mig genom åren, men det är bara de som jag har tagit mig tid att be igenom som det har blivit något av.” Häri ligger en verklig nyckel som tidigare generationer hade erövrat men som i dag har tappats bort i många sammanhang. 

Det är tyvärr inte så många som man skulle önska som i dag är bekanta med ”att be igenom”, som har erfarenhet av det, och som också smakar frukterna av det i sitt liv. Jag skulle tro att de flesta av oss tänker att det här är ett område som tål att förnyas och belysas i våra olika sammanhang, såväl som i våra egna liv. 

Gordon, som var en bönens man, konstaterar alltså att det inte räckte med att få ett tilltal från Gud för att det skulle bli något av det. Tilltalet gjorde inte per automatik så att planerna gick i fullbordan. Uppenbarligen hade han upplevt exempel både på när ett tilltal blev till ett verkligt genombrott, och andra på när tilltalen blev till intet. Skillnaden mellan de båda utfallen hade att göra med tiden som tillbringades i bönerummet. 

Att be igenom tar just tid. Hur lång tid det kommer ta vet vi inte när vi börjar. Men den helige Ande vet. Han kommer vår svaghet till hjälp i bönen. Han vet hur vi bör be och han vill uppenbara det för oss. 

Ibland blir det böner utan ord, som inre stönanden inför Herren, som skulle kunna liknas vid en slags hungerkänslor. Andra gånger är bönerna som ett Andens flöde, där orden bara kommer från en människas innersta rum. Det är inte planerat och nedskrivet, utan något som Anden ger i stunden. 

Det kan liknas vid bilden av en fördämning som brister. När det väl bryter igenom så ökar flödet snabbt i styrka. Men om det inte får börja, utan hålls tillbaka, så kommer inte flödet i gång. 

Här är tungotalet till en särskild välsignelse då det är lättare att börja flöda när inte intellektet eller språkliga formuleringar begränsar.

När vi har fått ett tilltal från Gud är det också viktigt att veta vem eller vad vi ber till eller emot. Vår inställning i bönen har olika karaktär beroende på om vi vänder oss till Gud eller om vi riktar oss mot det som vill stå i vägen och hindra Guds tilltal att gå i fullbordan. 

När vi ber till Gud är han inte vår motpart – han är vår samarbetspartner, som vill att vi ska be honom att göra det som han har låtit visa oss, tills bönemåttet är uppfyllt. När vi riktar oss mot det som står emot Guds vilja står vi som ett med Kristus och talar till omständigheterna och hindren, och vi röjer en väg för fullheten av Guds vilja i enlighet med det tilltal som han har gett.

Herre, hjälp oss att återerövra nyckeln i att ta emot och be igenom de tilltal du ger så att det blir något av dem.