Propaganda behövs bara när sanningen inte räcker

Många har de senaste veckorna lärt känna namnet Daniel Hagari. Han är talespersonen som leder den israeliska arméns pressavdelning och kommer med dagliga uppdateringar om vad som händer i kriget mot Hamas. Dessa sprids sedan av tv- och radiokanaler, tidningar och mediehus och på sociala medier.

Dessutom finns det ett stort antal privatpersoner och ideella organisationer som sprider IDF:s material – och även producerar eget material för att tala för Israel. På hebreiska kallas detta hasbara, vilket härstammar från ordet för ”förklara”. 

Förr i tiden skulle man ha kallat detta propaganda, från ordet för ”att sprida”, med den underförstådda betydelsen ”sprida information”. Men efter andra världskriget fick detta tidigare neutrala ord en negativ klang. I dag definieras propaganda som ”medveten manipulering av folks känslor av tankar”, eller ”information, särskilt av ensidig karaktär, för att främja en politisk ståndpunkt”.

Hagari och IDF bedriver inte propaganda i ordets nuvarande betydelse. Sådan propaganda krävs när det man vill framhålla inte tål dagsljus, eller när opinionen i stort motsätter sig det man vill uppmärksamma. Då måste opinionen manipuleras med hjälp av falsk och ensidig information.

När sanning och moral talar till din fördel behövs inte propaganda, utan bara fakta. Dessa fakta kan mycket väl röra sig om känslor; det är svårt att inte bli känslomässigt engagerad när man hör och ser vad som hände den 7 oktober. Men det är likväl fakta.

Hamas omfattande bruk av lögner reflekterar orättfärdigheten i deras sak. Ett litet men talande exempel är när man vid gisslanöverlämningen tvingade den israeliska gisslan att vinka till kameran. Detta gjordes för att en genuin reaktion från gisslan skulle ha reflekterat den faktiska situationen: Hamas bottenlösa ondska.

Dessvärre visar läsarinlägg, artiklar och sociala medier att extremt många i vår del av världen inte bedömer dessa saker korrekt. Man sår konstant tvivel rörande att IDF:s information, medan man nästan okritiskt accepterar det som sägs från Gaza. Det är skrämmande att se den naivitet som många framvisar.

Sune Fahlgrens artikel ”Kan du föreställa dig Jesus rida in i Gaza?” i tidningen Dagen i förra veckan är ett deprimerande exempel på ensidighet som leder till moralisk villfarelse. I en artikel där han tar till orda för att ”söka upp konfliktens kärna” nämns inte Hamas (förutom i en manipulativ mening där Jesus beskylls för att vara Hamasanhängare). ”Konfliktens kärna”? Men i Fahlgrens Gaza finns ju inget Hamas! Bara israelisk förstörelse. 

Artikeln utgör ett skolexempel på propaganda i sin destruktiva form. Och som Fahlgren borde veta: Om Jesus red in i Gaza skulle han inte komma förbi Rafiach innan han antingen blev lynchad eller halvt ihjälslagen och kastad i en mörk tunnel tillsammans med övrig judisk gisslan.

Du som söker sanning, barmhärtighet och rättvisa: Sök fakta och sök hela bilden. Det kommer att leda till helhjärtat stöd till ett, inte ofelbart, men moraliskt och humant Israel.