Korset för starkt för kommunjurist

Ibland tror man varken sina ögon eller öron, men nu har det hänt igen. En nitisk (och förmodligen ateistisk) kommunjurist i Nyköping vill hindra ansvariga i Lids kyrka i Sörmland att sätta upp ett kors i sin nya minneslund på kyrkogården.
Den nitiske (och förmodligen ateistiske) juristen heter Robert Tholén. Jag vet att en kristen dygd är att omsluta även fåkunniga med kärlek och respekt, men den här gången klarar jag inte det. Man skulle kanske kunna ta allt som ett utslag för en inskränkt jurists (och förmodligen ateists) historielöshet och intolerans. Men det räcker inte. Robert Tholén omfattas förvisso av Guds kärlek, men han är inte värd annat än min och andras vrede och besvikelse över hur han förvaltar sin myndighetsroll.
När kyrkan skildes från staten, fick man i uppdrag att begrava även de som inte är kristna, men också i fortsättningen på de platser som genom historien varit helgade, vigda och välsignade områden som viloplatser för de avlidna. Genom mer än 1000 år har kors och böner till Gud Fadern, Sonen och Anden svävat över kyrkogårdarna. Den som inte levt med den kristna tron har oftast markerat sin sista vilja genom att gravstenen inte markeras med kors, eller att den markeras med symboler för en annan religion.

Ingen kristen, prelat eller sörjande, har känt sig sårad över en "ickekristen" gravsymbol. Tvärtom har kyrkogårdsansvariga i en tid av ökad religiös mångfald på ett respektfullt och tolerant sätt försökt se till att olika religionsutövare skall ges värdiga inramningar för sina anhörigas sista vilorum. Men det har skett utan att toleransen för minoriteter övergått i grov intolerans mot både den religion, historia, kultur och tradition som omfattas av det absoluta flertalet i vårt land.
Men i nyköpingsfallet finns inga historiska eller kulturella reflexioner. Här har en byråkrat och till synes totalt yrvaken jurist (och förmodligen ateist) kommit på: Hjälp, det finns ju avlidna som inte trott på den kristna guden, eller någon gud alls. Deras andar skall inte behöva störas av den starka symboliken i korset. Deras anhöriga skall heller inte behöva se detta försmädliga tecken.

Robert Tholén är begravningsombud och är skyldig att tillvarata deras intressen som inte är kristna. Men det kan inte innebära att han skall trakassera kristna trosbekännare. Hans agerande kan närmast betraktas som en symbolisk gravskändning. Vad är nästa steg? Varje gravstenskors måste vara stötande för andra än kristna. Skall de rensas bort?
Juristen (och förmodligen ateisten) värnar i sin motivering särskilt för ateisterna. Ett kors i minneslunden skulle, enligt honom, innebära att ..."framför allt ateister inte tycker att platsen är gångbar". Resonemanget är inget annat än uttryck för en tolerans till döds. Inte för avlidna kroppar men det är en dödsförklaring av vår gemensamma historia, religionsfriheten, vår kultur och en generös allmänbildning, det vill säga, grov intolerans!
Stackars kommunjurist (och förmodligen ateist) som måste rädda alla nyköpingbor från korset. Kan han ens tillåta att kommunkontoret i fortsättningen flaggar med det gula korset (!) på den svenska nationalsymbolen.

Siewert Öholm
siewert.oholm@varldenidag.se