Främlingars kärlek

Jag befann mig på en konferens med nästan 200 församlingsplanterare från drygt 20 länder i Afrika. Första morgonen åt jag frukost med ledaren för Ibras Somalia-team. Vi delade berättelser från livet och arbetet. 

Min vän berättade då om en man som för nästan tjugo år sedan flydde från det härjade landet på Afrikas horn till ett grannland, där han hamnade i ett flyktingläger. Vi kan kalla honom Abdul.

Varje kväll satt Abdul med andra unga män vid radion och lyssnade på BBC:s nyheter på somali. En kväll var de lite tidiga. Plötsligt hörde de berättelser om Jesus. Kompisarna blev arga, men Abdul blev intresserad. Varje kväll lyssnade han. 

Efter en tid skrev han till adressen i programmet och började studera Bibeln via en brevkurs. Han fascinerades över Jesu kärlek och barmhärtighet. Väl medveten om risken han tog, välkomnade han Jesus i sitt liv och började följa honom.

Med glädje, och lite stolthet, berättade min vän hur han nyligen träffat Abdul, som blivit glad att möta någon från radion som fört honom till Jesus.

Plötsligt utropar min vän: ”Men där sitter ju Abdul!” Han gick och hämtade honom och introducerade oss för varandra. Abdul omfamnade mig och höll mig länge i ett hårt grepp medan han uttryckte sin oerhörda tacksamhet över ”främlingars” kärlek till hans folk, vilket hade gjort det möjligt för honom att ta emot Jesus.

I dag är Abdul en av volontärerna som reser in till sitt hemland för att följa upp kontakter som medieteamet har fått och uppmuntra nya troende att starta Bibelupptäckargrupper.