Förlåt om ni har något emot någon

Jesus säger till sina lärjungar: ”Ha tro på Gud! Jag säger er sanningen: Om någon säger till det här berget: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger ska ske, då kommer det att ske för honom.Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så ska det bli ert” (Mark 11:22–24).

Hela det här sammanhanget är insatt i en bönekontext. Det är inte en text som handlar om att vi ska slänga berg omkring oss, utan en text som beskriver konsekvenserna när vi har en bergfast tro på Gud – en sådan som Jesus har. 

Jag har en sådan känsla nu av att det är dags att be berget att kasta sig i havet. Vilket berg? Det berg som står emot ett genombrott i vårt land. Och jag tror att genombrottet innefattar Norden. 

Har du tänkt på att Jesus inte säger till lärjungarna att de ska kasta berget i havet, utan det står att de ska säga till berget att självt lyfta sig upp och kasta sig i havet? Det säger mig, att i tro på Gud kan vi begära av det som står emot ett genombrott i Norden att ge sig i väg. Att kasta sig själv i havet betyder helt enkelt, på bibelspråk, att det måste sluta att stå i vägen. Och när det väl är ur vägen har det inte längre kraft eller makt att påverka.

När Jesus säger ”tvivla inte, utan tro”, så menar han inte att de ska tro på tron, utan på Gud. Det är väldigt viktigt att tro Gud om stora ting, och det är vi inte världsbäst på här i Norden. Förmodligen för att vi har det så bra att vi inte alltid behöver stora ting. 

Men nu behöver vi stora ting! Ett andligt genombrott kan bara ske genom Guds ingripande. Vi kan inte domdera med Gud, men vi kan be berget att kasta sig i havet. 

En sak som Jesus säger i fortsättningen av sammanhanget är: ”Och när ni står och ber, så förlåt om ni har något emot någon. Då ska också er Far i himlen förlåta er era överträdelser” (v 25).

Man kan undra var det kom i från – nu när Jesus så storartat just talat om att hans folk ska begära att det som står emot dem på olika sätt, och som genom deras tro på Gud ska förlora sitt inflytande, och som därmed ska ge Gud fri sikt att verka? Vad menar han?

Detta trosstärkande tal av Jesus kommer strax efter att de som är hans främsta kritiker och skeptiker – de som önskade honom döden – drevs ut ur templet för att de hade gjort bönens hus till ett rövarnäste. Trots att Jesus nog var både upprörd och arg kunde han behålla sitt förlåtande sinne gentemot människorna, för de förstod inte vad de gjorde. 

Lärjungarna var med och tyckte nog att Jesus vann över motståndarna. Även om det var obehagligt, var det kanske både si och så med deras egen vilja att förlåta. Jesus visar dem här att oförsonlighet inte fungerar kompatibelt med Guds kraft. Jesus blev här själv ett föredöme i att förlåta dem som provocerade honom. Han påminner lärjungarna om att hur förfärligt det än är och hur onda människor vi än möter, så måste vi förlåta dem så att vi är fria att säga till bergen: ”Lyft er upp och kasta er i havet.”

Detta är ett tips från mig till er: Förlåt, gå in i processen att förlåta, så är du fri att vara med att också bana väg för ett andligt genombrott i Sverige. Utan försoning finns ingen kraft att verka – då är vi hänvisade till vår egen kraft, och den är inte mycket att ha när vi står inför stora hinder.

Tron på Gud ihop med ett förlåtande sinne är receptet för vår framtid.