År 5785 betyder ett möjligheternas år mitt i kaos

När vi nu står i början av ett helt nytt år kan det vara på sin plats att reflektera över vad som väntar oss detta kommande år 2025. Kan vi förbereda oss för framtiden? Vet vi någonting om vad som kommer att hända?

Framgångsrika framtidsforskare har alltid varit högt eftersökta både av marknadens aktörer och politiska strateger. Ränte­marknadens förväntningar visar hur investerare tror att styrräntan kommer att utvecklas och politiker vill fånga upp nya politiska vindar.

Många analytiker beskriver dock hur svårtolkat detta nya år är med stora globala skeenden och oroande signaler. Vi har en pressad Putin med tillgång till massförstörelse­vapen, ett Iran som strävar efter kärnvapen, ett Tyskland i politisk kris och en Trump som troligen kommer röra om ordentligt i grytan.

En del forskare förutspår en finansiell världsvid börskrasch där stora värden kommer att utplånas på kort tid och andra oroas över nya globala pandemier. 

Hur ska vi som enskilda kristna, och som församlingar, hantera alla dessa spridda och många gånger oroande signaler? Ska vi strunta i dem eller påverkas av dem?

För trons folk finns djupare källor att söka vägledning hos när det gäller både nutid och framtid. Är det inte så att Guds församling byggs på en grund som inte låter sig skakas av yttre omständigheter? Skriftens löften står orubbligt fasta även om allt annat skakar.

I denna ledare ska vi titta lite närmare på vad några av de judiska rabbinerna tycker sig se när de utlägger tolkningen av år 5785. Man menar att Bibeln är en profetisk bok som innehåller fler djup än textens första ytliga förståelse.

I den bibliska hebreiskan finns inte siffror, utan de hebreiska bokstäverna betyder också siffror. I den judiska kalendern är vi alltså nu inne i år 5785 där just siffran fem väcker rabbinernas intresse.

Den femte bokstaven i bibel­hebreiskan är bokstaven hei som alltså utgör siffran fem och som tecknas som en dörr med ett ”öppet fönster” högst upp till vänster. Det är ett hoppets tecken och vittnar om att ett år av ”möjligheter” ligger framöver.

I berättelsen om Noas ark dyker för första gången ordet fönster upp, som skulle byggas högst upp på arken och ge ”en öppning för ljuset” (1 Mos 6:16). Ett hoppets fönster om en ny tid. Genom det fönstret lät sedan Noa en duva flyga ut som återvände med vittnesbördet om nytt liv.

Symboliken är tydlig för den som vill se. Vi lever just nu i mass­förstörelsernas tidevarv, i bibliskt språkbruk ”i den sista tiden”, och enligt Jesus ”så som det var i Noas dagar, så ska det vara när Människo­sonen kommer” (Matt 24:37).

Våld och nöd kännetecknade Noas tid, likt vår tid, men Gud har placerat en frälsningsark mitt i världens kaos. I Guds församling, där trons folk lever, finns ett hoppets fönster för en döende värld där Andens duva kan få flyga ut och ge hopp om en ny tid.

Självklart varierar rabbinernas, och de kristnas, tolkningar av skriftordens betydelse. Där två rabbiner samlas finns minst tre tolkningar. Men faktum kvarstår att siffran fem, hebreiskans hei, symboliserar ”hoppets fönster” och Andens liv.

När det ofruktsamma paret Abram och Saraj fick nya namn, adderade Gud ett hei (den femte bokstaven) till deras namn, och Abraham och Sara blev fruktsamma.

Vågar vi tro att år 5785 kan bli ett ”hoppets” år, ett Andens år av liv, trots att vi kastas omkring i en värld omgiven av kaos och mörker?